Utmattningssyndrom är en av de allvarligaste och mest missförstådda diagnoserna i Sverige. Det är inte trötthet som försvinner med en semestervecka. Det är ett medicinskt tillstånd där hjärnan och kroppen efter månader eller år av för hög belastning utan tillräcklig återhämtning bokstavligen havererar. Den här guiden ger dig en fullständig bild — av diagnosen, sjukdomens tre faser, vad forskningen faktiskt säger om återhämtning och de strategier som gör skillnad.
Skrivet av Björn Rudman — terapeut, föreläsare och författare med över 20 års erfarenhet av stress, utmattning och psykisk ohälsa.
Innehåll
- Vad är utmattningssyndrom?
- ⚠ Viktigt: Diagnosen försvinner 2028
- Diagnoskriterierna – vad som krävs för F43.8A
- Symtom på utmattningssyndrom
- Sjukdomens tre faser – riskfas, akutfas och återhämtning
- Vad händer i hjärnan vid utmattningssyndrom?
- Prognos – vad forskningen säger om återhämtning
- 10 strategier för återhämtning vid utmattningssyndrom
- Behandling och rehabilitering
- När och var ska du söka hjälp?
- Vanliga frågor om utmattningssyndrom
- Källor och referenser
Vad är utmattningssyndrom?
Utmattningssyndrom (F43.8A) är en medicinsk diagnos som accepterades av Socialstyrelsen 2005 och tilldelades klassifikationskoden F43.8A i den svenska versionen av ICD-10. Orsaken är långvarig stressbelastning och bristande återhämtning — på jobbet, i privatlivet eller i kombination. Diagnosen finns i dagsläget enbart i Sverige — och är planerad att försvinna ur diagnossystemet den 1 januari 2028 (se avsnittet nedan) [1].
Det är viktigt att skilja utmattningssyndrom från “utbrändhet” — ett vardagligt begrepp utan medicinsk definition — och från depression, som har en annan symtombild och kräver annan behandling. Utmattningssyndrom domineras av energilöshet, sömnstörningar och kognitiva störningar, snarare än av nedstämdhet och hopplöshet som vid depression [2].
Utmattningssyndrom är inte en svaghet i karaktären. Det är konsekvensen av att ett nervsystem under för lång tid fått för lite återhämtning i förhållande till belastning. Det är biologi, inte misslyckande.Björn Rudman, terapeut
Läs mer: → Stress – vad det är och hur det påverkar kropp och hjärna
Läs mer: → Sjukskrivning för stress – vad du behöver veta
Viktigt: Utmattningssyndrom försvinner som diagnos 2028
Den 1 januari 2028 börjar WHO:s uppdaterade diagnossystem ICD-11 tillämpas i hela den svenska vården — och diagnosen utmattningssyndrom (F43.8A) finns inte med [14]. Det är inte ett beslut som Socialstyrelsen har fattat på eget initiativ — det är WHO:s riktlinje om att inte längre tillåta nationella diagnoser i det internationella diagnossystemet [15].
Vilken eller vilka diagnoskoder som ersätter utmattningssyndrom är i nuläget inte fastställt. Socialstyrelsen har fått regeringsuppdrag att ta fram nya kunskapsstöd och försäkringsmedicinska beslutsstöd för stress- och utmattningsrelaterade tillstånd inför övergången — slutredovisning senast den 29 oktober 2027 [16].
Vad det innebär för dig som patient
- Din rätt till sjukpenning påverkas inte — Försäkringskassan bedömer arbetsförmåga, inte diagnoskod.
- Vård och behandling för stressrelaterad utmattning kommer att finnas kvar — under ny klassificering.
- Fram till den 1 januari 2028 gäller diagnosen utmattningssyndrom (F43.8A) fullt ut.
- Ny kunskap om ersättande diagnoskoder publiceras av Socialstyrelsen senast hösten 2027.
Vad experterna säger
Psykolog och KI-forskaren Elin Lindsäter, som forskar om stressrelaterad psykisk ohälsa, menar att borttagandet på sikt kan gynna patienterna: diagnoskriterierna för utmattningssyndrom har av flera forskare och kliniker bedömts som alltför breda och använts på olika sätt i olika delar av landet. En mer precis klassificering kan leda till bättre och mer individanpassad behandling [15].
Samtidigt finns befogad oro — framför allt för att de som drabbas hårdast (till stor del kvinnor i kontaktyrken) riskerar att hamna mellan stolarna om den nya klassificeringen inte är på plats i tid. Socialstyrelsen är medveten om risken och arbetar aktivt med övergången [14].
Vi uppdaterar den här sidan löpande i takt med att Socialstyrelsen presenterar nya riktlinjer och diagnoskoder.
Diagnoskriterierna – vad som krävs för F43.8A
Diagnosen utmattningssyndrom är kriteriebaserad och ställs av läkare. Kriterierna nedan gäller enligt ICD-10-SE och är tillämpliga fram till den 1 januari 2028 då ICD-11 träder i kraft. Socialstyrelsens diagnoskriterier kräver att samtliga följande villkor är uppfyllda [3]:
- Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor
- Påtaglig brist på psykisk energi dominerar symtombilden
- Symtomen har utvecklats till följd av identifierbara stressfaktorer under minst sex månader
- Minst fyra av följande symtom har funnits varje dag under samma tvåveckorsperiod: koncentrationssvårigheter, nedsatt minnesförmåga, kraftig trötthet vid ansträngning, irritabilitet, sömnstörningar, kroppsliga symtom som värk eller hjärtklappning, fysisk svaghet och känsla av kraftlöshet
- Symtomen orsakar betydande lidande och/eller funktionsnedsättning i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden
- Symtomen kan inte förklaras av annan medicinsk diagnos
Kardinalsymtomen — de tre avgörande — är nedsatt energi, kognitiv funktionsnedsättning och nedsatt stresstolerans [4].
Symtom på utmattningssyndrom
Symtombilden vid utmattningssyndrom är bred och påverkar hela kroppen och psyket. Det som gör tillståndet svårt att förstå utifrån är att den drabbade ofta “ser frisk ut” — och fungerar relativt normalt under lugna förhållanden, men kollapsar vid ökad belastning [5].
Energi och trötthet
- Kronisk trötthet som inte försvinner med vila — man vaknar utmattad
- Kraftigt försämrad uthållighet — enkla aktiviteter tar oproportionellt mycket energi
- Förlängd återhämtningstid — ett middagsbesök kan kräva dagars återhämtning
Kognitiva symtom
- Koncentrationssvårigheter — svårt att hålla fokus mer än några minuter
- Minnesstörningar — glömmer ord, namn, vad man just gjort
- Svårigheter att hantera flera saker parallellt
- Nedsatt förmåga att ta beslut och planera
- Hjärntrötthet — mental aktivitet kräver orimligt mycket kraft
Emotionella symtom
- Irritabilitet och kort stubin — starka reaktioner på småsaker
- Känsla av otillräcklighet, skam och skuld
- Ångest och inre oro — ofta parallellt med utmattningen
- Nedstämdhet (men utan den hopplöshet som dominerar vid depression)
- Nedsatt stresstolerans — toleransen för krav minskar drastiskt
Fysiska symtom
- Sömnstörningar — svårt att somna, vaknar tidigt, icke-återhämtande sömn
- Hjärtklappning, yrsel och tryck över bröstet
- Muskelsmärtor och värk, framför allt i nacke, axlar och rygg
- Känslig mage och matsmältningsproblem
- Ljud- och ljuskänslighet
- Försämrat immunförsvar — täta infektioner
Sjukdomens tre faser – riskfas, akutfas och återhämtning
Utmattningssyndrom är inte ett tillstånd som slår till plötsligt. Det rör sig nästan alltid igenom tre distinkta faser [3].
Fas 1 – Riskfasen (prodromalfasen)
Prodromalfasen kan pågå i månader eller år innan det akuta insjuknandet. Symtomen fluktuererar — bättre perioder avlöser sämre. Typiska signaler: sömnproblem, tilltagande irritabilitet, minnesstörningar, kroppsliga symtom som spänningshuvudvärk och magbesvär, och en känsla av att aldrig bli klar. Den drabbade kompenserar ofta med att prestera mer, sova mindre och ta bort återhämtning för att hinna ikapp.
Det är i riskfasen som förebyggande insatser har störst effekt. Att söka hjälp här — innan sammanbrottet — ger dramatiskt bättre prognos.
Fas 2 – Akutfasen
Akutfasen är sammanbrottet. Debuten är ofta dramatisk: panikattacker, total orkeslöshet, svårigheter att orientera sig i tid och rum, hjärtklappning. Kroppen sänder en otvetydig signal om att systemet har nått sitt tak. Akutfasen avklingar vanligen inom några veckor men ersätts av en utdragen rehabiliteringsfas. Heltidssjukskrivning är i akutfasen en medicinsk förutsättning — inte ett kompromissalternativ [3].
Fas 3 – Återhämtningsfasen
Återhämtningsfasen kan pågå i månader till år. Tillfrisknandet är inte linjärt — det går upp och ner, och bakslag vid ökad belastning är vanliga. De kognitiva störningarna — minnesproblem, koncentrationssvårigheter — är de långsammaste att läka och kvarstår länge efter att energin delvis återkommit [2].
Vad händer i hjärnan vid utmattningssyndrom?
Utmattningssyndrom är inte enbart ett psykologiskt tillstånd — det är ett neurologiskt. Hjärnskanningar av drabbade har visat strukturella förändringar: förtunnad hjärnbark, förstorad amygdala (känslolarmcentral) och förändringar i hippocampus (minnescentrum) [6].
Kroniskt förhöjda kortisolnivåer — stresshormonets signaturen — skadar hippocampus och försvårar inlärning och minnesfunktion. Amygdalas reaktivitet ökar, vilket gör nervsystemet hyperkänsligt för nya stressorer. Det är den biologiska mekanismen bakom den kvarstående stressintolerans som forskning visar finns kvar i många år efter insjuknandet.
Den goda nyheten: hjärnan är plastisk. Med rätt stöd, tid och reducerad belastning kan förändringarna i hjärnan läka. På gruppnivå ser forskning att hjärnfunktionen förbättras och återställs med tid — men processen tar längre tid än de flesta räknar med [7].
Prognos – vad forskningen faktiskt säger om återhämtning
Forskning om långtidseffekter av utmattningssyndrom ger en nyanserad bild — hoppfull men ärlig om tidsramarna.
En unik långtidsuppföljningsstudie vid Institutet för stressmedicin (ISM) i Göteborg följde 300 patienter med utmattningssyndrom. Resultaten visar att mer än 60 procent fortfarande var sjukskrivna efter ett år. Efter 18 månader hade en tredjedel fortfarande symtom. Sju år efter diagnos var de flesta tillbaka i arbete — men 73 procent rapporterade kvarstående ökad stresskänslighet, hälften hade fortfarande symtom på utmattning, 36 procent koncentrationssvårigheter och 42 procent minnesstörningar [8].
En tioårsstudie från Umeå universitet visade att 10 år efter genomförd behandling var symtom på utmattning, ångest och depression fortsatt stabila — 30 procent av de som var i arbete rapporterade fortfarande sömnbesvär och 20 procent uppfyllde kriterier för utmattningssyndrom. 73 procent hade bytt arbete [9].
Det viktigaste budskapet från forskningen: det går att komma tillbaka — men det tar längre tid än de flesta räknar med, och det kräver genuina förändringar i belastning och förhållningssätt.
Idag tänker vi att det kan vara själva tiden som är den bästa återhämtningen — kombinerat med de saker vi vet hjälper till.Kristina Glise, överläkare, Institutet för stressmedicin
10 strategier för återhämtning vid utmattningssyndrom
Det finns inga genvägar vid utmattningssyndrom. Men det finns saker vi vet hjälper. Patienter som ISM behandlat lyfter själva sjukskrivningen och råd om fysisk aktivitet som de insatser som hjälpt dem mest [8].
1. Identifiera och minska stressbelastningen
Det viktigaste och första steget. Kartlägg stressorerna — på arbetet och i privatlivet. Många tar ett stort ansvar på flera håll simultant. Det räcker inte att vila om belastningen kvarstår. Utan att minska belastningen genuint är ingen annan strategi effektiv.
2. Prioritera sömnen som medicinsk prioritet
Sömnen är den primära biologiska återhämtningsmekanismen. Sömnbehandling — strukturerade sömnvanor kombinerat med kognitiv terapi för sömn — har sannolikt effekt på sjukskrivningstiden [10]. Fast lägg- och uppstigningstid, mörkt och svalt rum och skärmfri timme innan sänggåendet är grundprinciperna. 7–9 timmar per natt är målet.
3. Fysisk aktivitet – anpassat och konsekvent
Fysisk aktivitet förbättrar de kognitiva funktionerna, minskar depressions- och ångestsymtom och stärker sömnkvaliteten. Det är en av de mest välstuderade insatserna vid utmattningssyndrom [10]. I akutfasen: korta promenader i naturmiljö. I rehabiliteringsfasen: gradvis ökad aerob träning efter förmåga. Undvik att pressa kroppen hårt — det kan ge bakslag.
4. Äta regelbundet – stabilisera energin
Kroppen behöver energi för att orka återhämta sig. Tre regelbundna måltider per dag stabiliserar blodsockret och minskar den fysiologiska sårbarhet som förvärrar symtomen. Undvik långa perioder utan mat och begränsa koffein, som stimulerar ett redan överhettat nervsystem.
5. Lär dig vad återhämtning faktiskt är
Återhämtning är inte passivitet. Det är kravlösa aktiviteter som ger glädje och lust — att sticka, lyssna på musik, vandra i skogen, sitta vid havet. Det är situationer där du bestämmer själv och ingen prestation förväntas. Sömn och rörelse är den fysiska återhämtningen — dessa aktiviteter är den mentala [11].
6. Sätt tydliga gränser – och håll dem
Gränssättning är svårt vid utmattningssyndrom just för att de som drabbas ofta är personer som lärt sig att andras behov alltid går före. Det handlar inte bara om att säga nej på arbetet — det handlar om att förändra djupliggande beteendemönster kring prestation, lojalitet och självvärde. Psykologisk behandling kan vara nödvändig för att adressera dessa mönster [10].
7. Socialt stöd – dela bördan
Att bära utmattningssyndromet ensamt förvärrar det. Socialt stöd är en biologisk buffert mot stress. Sätt ord på läget för nära och kära. Professionellt stöd — terapeut, kurator — är också viktigt. Om det sociala stödet är svagt behöver detta adresseras parallellt med övrig rehabilitering.
8. Håll en dagbok – gör det osynliga synligt
En dagbok över aktiviteter, energinivåer och symtom ger ovärderliga insikter. Utmattningssyndrom har ett mönster — och att se det mönstret tydligt gör det möjligt att justera belastningen innan bakslaget inträffar. Att skriva gör abstrakta tankar konkreta och minskar den kognitiva belastning som obearbetade tankar skapar.
9. Behandla samsjuklighet – ångest och depression
Ångest och depression förekommer mycket ofta parallellt med utmattningssyndrom. Det är viktigt att dessa behandlas — antingen med psykologisk behandling eller, där det är indicerat, med läkemedel (SSRI/SNRI). Det finns inga läkemedel som behandlar utmattningssyndromet i sig, men läkemedel mot samsjukliga tillstånd kan underlätta rehabiliteringen avsevärt [11].
10. Sök professionell hjälp tidigt
Ju tidigare du söker hjälp — i riskfasen, inte i akutfasen — desto snabbare och bättre är prognosen. ISM betonar: sök hjälp i tid. Att vänta tills kroppen tvingar dig att stanna är att låta sjukdomen bli djupare och längre [11].
Behandling och rehabilitering vid utmattningssyndrom
Behandlingen vid utmattningssyndrom individualiseras utifrån fas, svårighetsgrad och individens specifika stressorer. Det finns inget enskilt behandlingsprogram som fungerar för alla [12].
Multimodal rehabilitering
Rekommenderad behandling är multimodal rehabilitering (MMR) — ett strukturerat program där psykologisk behandling kombineras med psykoedukation, fysisk aktivitet och stöd för arbetsåtergång. MMR har visats minska symtomen och är den behandlingsform med starkast stöd i forskningen [13].
Psykologisk behandling
Individuell psykologisk behandling — vanligtvis KBT eller psykodynamisk korttidsterapi — syftar till att identifiera de faktorer som genererat och vidmakthåller stressen, och hjälpa patienten att hitta nya lösningar. Det handlar ofta om att förändra beteendemönster kring prestation, gränssättning och förhållningssätt till krav [10].
Successiv återgång i arbete
Återgången i arbete sker stegvis — vanligtvis startandes på 25 procents arbetstid med tydligt avgränsade uppgifter utan krav på många sociala kontakter eller parallella arbetsuppgifter. Att direkt återgå på heltid är kontraproduktivt och ökar risken för återfall markant. 73 procent av de som återgick i arbete hade gjort någon form av förändring i sin arbetssituation [11].
När och var ska du söka hjälp?
Sök hjälp om du känner igen dig i riskfasens symtom — vänta inte på sammanbrottet. Kontakta din vårdcentral. Primärvården är första instansen för utredning och diagnos av utmattningssyndrom.
- Du har haft stresssymtom i mer än några veckor och de tilltar snarare än minskar
- Du sover dåligt trots att du försökt förbättra sömnvanorna
- Du klarar inte av uppgifter som tidigare var enkla
- Din koncentration och ditt minne sviktar i vardagen
- Du kompenserar trötthet med mer prestation istället för mer återhämtning
Att söka hjälp tidigt är inte att ge upp. Det är det klokaste beslutet du kan ta — för dig själv och för alla som är beroende av dig.Björn Rudman, terapeut
→ Läs mer om samtalsstöd och terapi med Björn Rudman
Vanliga frågor om utmattningssyndrom
Vad är skillnaden mellan utmattningssyndrom och utbrändhet?
Utbrändhet är ett vardagligt begrepp utan medicinsk definition. Utmattningssyndrom är en medicinsk diagnos (ICD-10: F43.8A) med specifika kriterier fastställda av Socialstyrelsen. Diagnosen ger rätt till sjukpenning och strukturerad rehabilitering. De beskriver liknande fenomen men är inte samma sak.
Vilka är de typiska symtomen vid utmattningssyndrom?
Kardinalsymtomen är nedsatt energi, kognitiv funktionsnedsättning (minne, koncentration) och nedsatt stresstolerans. Därtill sömnstörningar, irritabilitet, ångest, fysiska symtom som hjärtklappning och muskelsmärtor. Trötthet som inte försvinner med vila är ett tydligt varningstecken.
Hur länge tar det att bli frisk från utmattningssyndrom?
Återhämtningen varierar kraftigt. De flesta i rehabiliteringsfasen tillfrisknar inom ett år efter att de fått hjälp. Men forskning visar att mer än 60 procent fortfarande var sjukskrivna efter ett år, och att symtom kan kvarstå i sju till tio år — framför allt ökad stresskänslighet och kognitiva svårigheter. Det finns ingen genväg — men det går att komma tillbaka.
Hur mycket ska man vila vid utmattningssyndrom?
Det beror på fas och belastning. I akutfasen behövs kraftig vila och kraftigt reducerad belastning — heltidssjukskrivning är ofta nödvändigt. Men “vila” är inte passivitet. Kravlösa, lustfyllda aktiviteter — promenader, kreativa hobbyer, tid i naturen — är aktiv återhämtning och lika viktig som sömn. Det handlar om att hitta balansen mellan aktivitet och återhämtning, anpassad till den faktiska energinivån.
Kan man jobba deltid under utmattningssyndrom?
I akutfasen är heltidssjukskrivning nästan alltid nödvändigt — hjärnan behöver en kraftig minskning av total kognitiv belastning. Partiell sjukskrivning hör hemma sent i rehabiliteringsfasen, när hjärnan faktiskt har återhämtat sig tillräckligt för successiv upptrappning. Att pressa tillbaka för tidigt ökar kraftigt risken för bakslag.
Vad är skillnaden mellan utmattningssyndrom och depression?
Utmattningssyndrom domineras av energilöshet, kognitiva störningar och stressintolerans — symtom som är direkt kopplade till stressbelastningen. Depression domineras av nedstämdhet, hopplöshet och anhedoni (oförmåga att uppleva glädje). De förekommer ofta parallellt, men kräver delvis olika behandling. En korrekt differentialdiagnostik av läkare är avgörande.
Kan utmattningssyndrom förebyggas?
Ja — det är den viktigaste insatsen. I riskfasen är förebyggande åtgärder mest effektiva. Att känna igen de tidiga signalerna (sömnproblem, tilltagande irritabilitet, känsla av att aldrig bli klar) och söka stöd då — istället för att pressa på — ger dramatiskt bättre prognos än att vänta tills sammanbrottet inträffar.
Försvinner diagnosen utmattningssyndrom?
Ja — den 1 januari 2028 tas diagnoskoden F43.8A bort när WHO:s nya diagnossystem ICD-11 träder i kraft i Sverige. Det beror på att WHO inte tillåter nationella diagnoser i det internationella systemet. Tillståndet i sig försvinner inte — men det kommer att klassificeras under nya koder. Socialstyrelsen har fått regeringsuppdrag att ta fram nya riktlinjer och beslutstöd innan övergången. Din rätt till sjukpenning och vård påverkas inte av diagnosbytet — Försäkringskassan bedömer arbetsförmåga, inte diagnoskod. Läs mer i avsnittet ovan →
Källor och referenser
Sidan är skriven av Björn Rudman och baseras på aktuell forskning, kliniska riktlinjer från svenska myndigheter och internationella vetenskapliga publikationer.
- Internetmedicin.se (2024). Utmattningssyndrom – kunskapsöversikt baserad på 20 års forskning. Diagnosen accepterades av Socialstyrelsen 2005 med koden F43.8A. Uppdaterad 2024 av multiprofessionell arbetsgrupp med 13 experter. Läs mer på internetmedicin.se →
- Institutet för stressmedicin, ISM, Västra Götalandsregionen. Utmattningssyndrom – symtom och beskrivning. Kardinalsymtom: energilöshet, sömnstörningar och kognitiva störningar. Läs mer på vgregion.se →
- Socialstyrelsen (2003, uppdaterad 2020). Utmattningssyndrom – stressrelaterad psykisk ohälsa. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. ICD-10: F43.8A. Fullständiga diagnoskriterier, sjukdomsfaser och rehabilitering. Läs mer på socialstyrelsen.se →
- Institutet för stressmedicin, ISM (2024). Diagnostik vid stressrelaterad ohälsa. Kardinalsymtom: nedsatt energi, kognitiv funktionsnedsättning och nedsatt stresstolerans. Läs mer på vgregion.se →
- SKR – Sveriges Kommuner och Regioner, Rätt sjukskrivning (2024). F43.8A Utmattningssyndrom – råd och åtgärder. Läs mer på skr.se →
- Marie Åsberg m.fl. / Suntarbetsliv (2017). 9 myter om utmattningssyndrom. Hjärnskanningar bekräftar strukturella förändringar: förtunnad hjärnbark, förstorad amygdala och förändringar i hippocampus. Läs mer på suntarbetsliv.se →
- Lindsäter, E., Karolinska Institutet / Medicinvetarna podcast, avsnitt 93 (2023). Utmattningssyndrom: Vad vet vi idag? På gruppnivå ser forskning att hjärnfunktionen förbättras och återställs med tid. Läs transkribering på ki.se →
- Glise, K. m.fl., ISM / Suntarbetsliv (2018). Utmattning – det går att komma tillbaka. ISM-studie: 60%+ fortfarande sjukskrivna efter 1 år. 73% kvarstående stresskänslighet efter 7 år. Läs mer på suntarbetsliv.se →
- Umeå universitet (2023). Långtidsuppföljning vid utmattningssyndrom – 10-årsuppföljning. 107 deltagare. 10 år efter behandling: symtom stabila, 20% uppfyller fortfarande kriterier för UMS, 73% hade bytt arbete. Läs mer på umu.se →
- Institutet för stressmedicin, ISM (2024). Behandling och rehabilitering vid utmattningssyndrom. Successiv återgång från 25%, sömnbehandling, fysisk aktivitet och psykologisk behandling. Läs mer på vgregion.se →
- Institutet för stressmedicin, ISM (2024). Råd och behandling vid utmattningssyndrom. Återhämtning kräver kravlösa, lustfyllda aktiviteter. 63% hade gjort förändring i arbetet vid återgång. Läs mer på vgregion.se →
- Ellbin, S., ISM / Suntarbetsliv (2024). Utmattning – nya rön om vägen tillbaka. Intervjustudie 10 år efter behandling. Viktigaste strategin: stanna upp, reflektera och ändra tankesätt. Läs mer på suntarbetsliv.se →
- SBU (2023). Psykologisk behandling vid utmattningssyndrom. Multimodal rehabilitering med KBT, psykoedukation och fysisk aktivitet har visats ge god effekt. Läs rapporten på sbu.se →
- Socialstyrelsen (2025). Internationell klassifikation av sjukdomar – ICD-11. Diagnosen utmattningssyndrom ingår inte i ICD-11. Socialstyrelsen har fått regeringsuppdrag att ta fram kunskapsstöd inför övergången. Ingen ny kod för utmattningssyndrom planeras. Läs mer på socialstyrelsen.se →
- Psykologtidningen (2025). Utmattningssyndrom försvinner som diagnos. Psykolog och KI-forskaren Elin Lindsäter bekräftar att diagnosen försvinner. Borttagandet beror på WHO:s riktlinje mot nationella diagnoser – inte ett Socialstyrelse-beslut. Läs mer på psykologtidningen.se →
- Regeringen.se (2025). Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram kunskapsstöd inför att diagnosen utmattningssyndrom försvinner. Uppdraget inkluderar kunskapsstöd, försäkringsmedicinska beslutsstöd och konsekvensanalyser. Slutredovisning senast 29 oktober 2027. Läs mer på regeringen.se →
Vill du lära dig mer om utmattningssyndrom, stress och återhämtning? Lyssna på podden På insidan med Björn Rudman eller boka ett samtal för individuell vägledning.