Att få en sjukskrivning för stress och psykisk ohälsa är inte ett personligt misslyckande. Det är ett skyddsnät — ett sätt att ge kroppen och hjärnan en chans att läka. I den här guiden får du veta vad som gäller, hur processen fungerar, vilka vanliga fallgropar som finns och hur du kan ta hand om dig själv både under och efter en sjukskrivning.
Skrivet av Björn Rudman — terapeut, föreläsare och författare med över 20 års erfarenhet av stress, utmattning och psykisk ohälsa.
Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa och stress har ökat dramatiskt i Sverige under det senaste decenniet. Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 de vanligaste anledningarna till sjukskrivning och stod i december 2024 för nästan hälften av alla pågående sjukfall [1].
Stressrelaterad psykisk ohälsa (ICD-10: F43) — som inkluderar utmattningssyndrom och anpassningsstörningar — stod ensamt för ungefär en femtedel av alla pågående sjukfall. Antalet pågående stressrelaterade sjukskrivningar ökade med 25 procent mellan 2019 och 2024, från 34 700 till 43 500, en ny högstanivå [2]. Under 2024 betalades 9,9 miljarder kronor ut i sjukpenning för stressrelaterad psykisk ohälsa.
Sjukfrånvaron är ojämlikt fördelad — nio av tio långtidssjukskrivna för stress uppger att arbetet har bidragit till sjukskrivningen, och drabbade är överrepresenterade inom vård, skola och omsorg [3].
Det är inte du som har misslyckats — det är samhället som har gjort det. Sjukskrivning är ett skyddsnät, inte ett nederlag.Björn Rudman, terapeut
En sjukskrivning för stress, utmattning eller psykisk ohälsa betyder att du just nu inte har arbetsförmåga på grund av ditt mående. Sjukskrivning är en medicinsk insats för att ge dig möjlighet att återhämta dig — inte för att “vila bort problemet”, utan för att kunna arbeta med de underliggande orsakerna.
Sjukskrivning kräver alltid en medicinsk bedömning och ett läkarintyg. Utan läkarintyg kan du inte få sjukpenning från Försäkringskassan. Karensdag gäller för dag ett, och från dag åtta krävs ett läkarintyg för att sjukpenning ska betalas ut.
Regelverket tillåter sjukskrivning på 25, 50, 75 eller 100 procent. Men vid utmattningssyndrom är den kliniska verkligheten tydlig: hjärnans återhämtning kräver en kraftig och genuin minskning av total kognitiv och emotionell belastning. Det räcker inte att halvera arbetstiden om resten av livet fortsätter på samma nivå.
Heltidssjukskrivning är i akutfasen ofta en förutsättning — inte ett alternativ. Partiell sjukskrivning hör hemma i ett senare skede av rehabiliteringen, när hjärnan faktiskt visar tecken på återhämtning och en successiv upptrappning kan ske utan bakslag [4].
Systemet uppmuntrar ibland till snabb återgång av ekonomiska skäl. Det är viktigt att du och din läkare tillsammans sätter patientens faktiska återhämtning — inte Försäkringskassans tidsgränser — i centrum.
Stressrelaterad psykisk ohälsa klassificeras i Sverige under ICD-10-koden F43. Vanliga diagnoser som leder till sjukskrivning:
Utmattningssyndrom är en svensk diagnos, framtagen av Socialstyrelsen 2003 och infört som ICD-10-diagnos 2005. Den ställs när en person har haft påfrestande stress under minst sex månader utan tillräcklig återhämtning och uppvisar kardinalsymtomen nedsatt energi, kognitiv funktionsnedsättning och nedsatt stresstolerans [4].
Anpassningsstörning är en reaktion på identifierbara stressfaktorer — en livshändelse, en arbetskonflikt eller en förändring — som leder till emotionella och beteendemässiga symtom. Tillståndet är vanligtvis övergående men kan leda till sjukskrivning om det påverkar arbetsförmågan.
Depression (F32–F33) och ångestsyndrom (F40–F41) är också vanliga orsaker till sjukskrivning och förekommer ofta parallellt med stressrelaterade diagnoser. Psykiatriska diagnoser som helhet stod för en tredjedel av alla startade sjukfall och hälften av alla pågående sjukfall i Sverige 2024 [1].
Läs mer: → Stress – symtom, orsaker och stresshantering
Läs mer: → Ångest – symtom, orsaker och behandling
De första sju dagarna kan du vara sjuk utan läkarintyg. Du anmäler sjukfrånvaron till din arbetsgivare. Karensdag gäller för dag ett — du får inget ersättning för den dagen.
Från dag åtta krävs ett läkarintyg för att sjukpenning ska betalas ut av Försäkringskassan. Kontakta din vårdcentral för ett besök. Det är läkaren — inte du — som bedömer om din arbetsförmåga är nedsatt och i vilken grad.
Från dag 15 betalar Försäkringskassan ut sjukpenning (arbetsgivaren betalar dag 2–14). Försäkringskassan bedömer om du uppfyller villkoren för sjukpenning och kan begära kompletterande underlag från läkaren.
Efter 90 dagars sjukskrivning gör Försäkringskassan en förnyad bedömning. Din arbetsförmåga prövas mot dina vanliga arbetsuppgifter. En rehabiliteringsplan bör nu finnas på plats.
Efter 180 dagar prövas arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden — inte bara mot ditt ordinarie arbete. Det är ett kritiskt steg i processen som många upplever som svårt. Det är viktigt att ha en aktiv dialog med läkare, arbetsgivare och Försäkringskassan redan innan denna gräns nås.
Nej. Att söka hjälp och ta en sjukskrivning när arbetsförmågan är nedsatt är ett ansvarigt beslut. Att fortsätta trots allvarliga symtom ökar risken för ett djupare och längre sammanbrott. Forskning visar tydligt att tidig intervention ger bättre prognos för återhämtning [5].
Nej. Vila är nödvändig i akutfasen men räcker inte ensamt. Utan att adressera de underliggande stressorerna — både yttre (arbetsbelastning, miljö) och inre (beteendemönster, förhållningssätt) — är risken för återfall hög. Rehabilitering innefattar alltid livsstilsförändringar, stresshantering och gradvis återgång i normaliserad livsföring [4].
Utmattningssyndrom och stressrelaterad psykisk ohälsa är medicinska tillstånd — inte karaktärssvagheter. Mörkertalet är stort, särskilt bland män. Stigmat kring psykisk ohälsa gör att många väntar för länge med att söka hjälp, vilket förlänger återhämtningstiden.
Sjukskrivning ger utrymme och tid för återhämtning — men löser inte i sig de faktorer som ledde till utmattningen. Utan ett aktivt rehabiliteringsarbete finns hög risk att samma mönster upprepas vid återgång.
En sjukskrivning är inte en passiv period. Forskning och klinisk erfarenhet pekar på att aktiv rehabilitering ger bättre och snabbare återhämtning än enbart vila [5].
Se över vad du verkligen måste göra — och vad du gör av vana, plikt eller andras förväntningar. Skala bort. Prioritera. Avlasta. Det gäller inte bara arbete utan allt som kräver kognitiv och emotionell energi — sociala åtaganden, digitala stimuli, krav du ställer på dig själv.
Utan återställande sömn kraschar systemet. Det är det viktigaste du kan jobba med i tidigt skede. Sömnbehandling — strukturerade sömnvanor och kognitiv terapi för sömn — har sannolikt effekt på sjukskrivningstiden [5]. Sök hjälp tidigt om du har svåra sömnproblem.
Kroppen behöver energi för att orka återhämta sig. Tre regelbundna måltider per dag stabiliserar blodsockret och minskar den fysiologiska sårbarhet som förvärrar stresssymtom.
Fysisk aktivitet stärker motståndskraft, sänker kortisol och förbättrar sömn. Det behöver inte vara intensiv träning — en daglig promenad räcker i början. Var vaksam på att inte pressa dig för hårt för tidigt, vilket kan ge bakslag.
Om det är möjligt — berätta om ditt läge för din arbetsgivare. En öppen dialog tidigt ökar chansen för anpassade arbetsuppgifter och en realistisk rehabiliteringsplan vid återgång. Arbetsgivaren är skyldig att utreda vilka arbetsuppgifter du kan utföra trots nedsatt arbetsförmåga [6].
Psykologisk behandling — ofta KBT eller psykodynamisk terapi — ingår i rehabiliteringen för att identifiera de faktorer som genererar och vidmakthåller stressen. Multimodal rehabilitering, där psykologisk behandling kombineras med fysisk aktivitet och psykoedukation, har visats ge god effekt [7].
Sjukskrivningar för stressrelaterad psykisk ohälsa är i genomsnitt längre än för andra diagnoser. Att direkt återgå i fullt arbete efter utmattningssyndrom är oftast kontraproduktivt — en stegvis återgång är avgörande för att undvika bakslag [4].
Vid hel sjukskrivning börjar återgången vanligtvis på 25 procents arbetstid med väl avgränsade och tydligt definierade uppgifter, utan krav på många sociala kontakter. Upptrappning sker i lugn takt med regelbunden uppföljning. Det är vanligt att minne och koncentrationsförmåga fortfarande är försämrade i tidigt skede av återgången [5].
Forskning från Institutet för stressmedicin (ISM) visar att den enskilt viktigaste strategin för återhämtning och återgång var att stanna upp, reflektera och ändra perspektiv och tankesätt — och att sjukskrivning med professionellt stöd skapade förutsättningarna för det [8]. Tydliga ramar från arbetsgivaren, ett närvarande ledarskap och kollegorernas förståelse för situationen är också viktiga faktorer.
Långtidsuppföljning sju år efter utmattningssyndrom visade att 73 procent rapporterade kvarstående ökad stresskänslighet och att hälften fortfarande hade symtom på utmattning. Det understryker att kvarvarande sårbarhet är vanlig och att varaktiga förändringar i beteendemönster och arbetsförutsättningar är nödvändiga [3].
Utmattningssyndrom föregås nästan alltid av en prodromalfas — en period med fluktuerande symtom som kan pågå i månader eller år innan det akuta sammanbrottet [4]. Tidiga signaler att ta på allvar:
Dessa signaler är kroppens varningssystem. Att ta dem på allvar tidigt — och söka stöd innan sammanbrottet — ger dramatiskt bättre prognos.
Läs mer: → Stress och utmattning – vad händer i kroppen?
Sök hjälp från läkare eller psykolog om du känner igen dig i något av följande:
Att söka hjälp tidigt är inte att ge upp. Det är det smartaste du kan göra för dig själv — och för alla runt dig.Björn Rudman, terapeut
→ Läs mer om samtalsstöd och terapi med Björn Rudman
Det varierar beroende på individ, diagnos och svårighetsgrad. Vid utmattningssyndrom är det vanligt med 3–12 månaders sjukskrivning. Vid kvarstående kognitiva svårigheter kan heltidssjukskrivning pågå upp till ett år eller mer. En realistisk rehabiliteringsplan bör alltid finnas på plats [4].
Ja. En sjukskrivning kräver medicinsk bedömning och läkarintyg från dag 8. Det är läkaren som bedömer om och i vilken grad din arbetsförmåga är nedsatt.
Formellt är partiell sjukskrivning (25, 50 eller 75 procent) möjlig och förekommer i regelverket. Men vid utmattningssyndrom är det viktigt att vara ärlig om vad det faktiskt innebär kliniskt: hjärnan behöver en kraftig minskning av total belastning för att kunna återhämta sig. Att fortsätta arbeta deltid tidigt i förloppet — även på låg nivå — riskerar att förlänga återhämtningstiden markant eller utlösa bakslag.
Partiell sjukskrivning kan vara relevant sent i rehabiliteringen, som ett successivt steg tillbaka, när hjärnan faktiskt har återhämtat tillräckligt. Inte som ett kompromissalternativ i akutfasen för att tillfredsställa arbetsgivare eller Försäkringskassans krav.
Om du är i akutfas av utmattningssyndrom och din läkare föreslår partiell sjukskrivning — ifrågasätt det. Fråga aktivt om heltidssjukskrivning är motiverat utifrån ditt faktiska tillstånd [4].
Försäkringskassan prövar din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden — inte bara mot din ordinarie tjänst. Det är ett kritiskt steg. Ha en aktiv dialog med läkare, arbetsgivare och Försäkringskassan i god tid innan dag 180.
Arbetsgivaren kan inte neka dig att vara sjuk, men de kan begära läkarintyg redan från dag 1. Det är Försäkringskassan — inte arbetsgivaren — som beslutar om rätten till sjukpenning från dag 15.
Om din arbetsförmåga är nedsatt på grund av psykisk eller fysisk ohälsa är sjukskrivning ett alternativ att diskutera med din läkare. Tecken på att sjukskrivning kan behövas: du klarar inte av dina arbetsuppgifter som vanligt, du är konstant utmattad trots vila, och symtomen försämras snarare än förbättras.
“Utbrändhet” är ett vardagligt begrepp utan formell medicinsk definition. Utmattningssyndrom är en medicinsk diagnos (ICD-10: F43.8A) med specifika kriterier som ställs av läkare. De beskriver liknande fenomen — men diagnosen ger rätt till sjukpenning och strukturerad rehabilitering.
Sidan är skriven av Björn Rudman och baseras på aktuell statistik och riktlinjer från svenska myndigheter samt forskning inom stressrelaterad ohälsa och rehabilitering.
Vill du lära dig mer om stress, återhämtning och psykisk hälsa? Lyssna på podden På insidan med Björn Rudman eller boka ett samtal för individuell vägledning.