Sjukskrivning vid stress och depression är idag en av de vanligaste orsakerna till frånvaro i arbetslivet. För både individ, arbetsgivare och HR är det viktigt att förstå hur processen fungerar: vilka regler som gäller, hur länge en sjukskrivning kan pågå och vilket ansvar arbetsgivaren har. Genom att ha rätt kunskap kan du undvika onödig oro, få tydlighet i vad som krävs och skapa bättre förutsättningar för återhämtning. Här går vi igenom grunderna – från läkarintyg och Försäkringskassans roll till arbetsgivarens skyldigheter.
Vad innebär en sjukskrivning egentligen?
Sjukskrivning innebär att en läkare bedömer att din arbetsförmåga är så nedsatt att du inte kan arbeta som vanligt. Men det är inte så enkelt som det låter – särskilt inte vid stressrelaterad ohälsa eller depression.
Att vara sjukskriven på grund av psykisk ohälsa är ofta osynligt för andra. Det finns inga febertoppar eller brutna ben. Men konsekvenserna är minst lika påtagliga – både för individen och organisationen.
Sjukskrivning vid stress – när är det aktuellt?
Stress är inte en diagnos i sig, men långvarig negativ stress kan leda till diagnoser som utmattningssyndrom, anpassningsstörning, ångestsyndrom eller depression. När stressen påverkar sömn, koncentration, känslor och ork på djupet kan en sjukskrivning vara nödvändig.
En vanlig signal är att återhämtningen uteblir, även efter helger eller ledighet. Då har kroppen och hjärnan ofta gått in i ett överbelastat läge, där fortsatt arbete riskerar att förvärra tillståndet.
Sjukskrivning vid depression – vad gäller?
Depression är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Vid lindrig depression kan det ibland vara möjligt att arbeta deltid, men vid måttlig till svår depression krävs ofta heltidssjukskrivning i början, följt av successiv återgång i arbete.
Symtom som påverkar arbetsförmågan vid depression är exempelvis initiativlöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och självkritik. För att återhämta sig behövs inte bara tid – utan rätt stöd och struktur under sjukskrivningen.
Hur länge kan man vara sjukskriven för stress eller depression?
Tiden för sjukskrivning varierar beroende på diagnos, svårighetsgrad och vilka anpassningar som är möjliga i arbetslivet. Generellt gäller:
- Lindrig depression eller stress: 2–6 veckor
- Måttlig depression: 6–12 veckor
- Utmattningssyndrom eller svår depression: 3–6 månader eller mer
Men det här är riktlinjer. Varje fall är unikt. Det viktiga är att sjukskrivningen följs av insatser som gör att återgången i arbete blir hållbar – annars riskerar man nya sjukskrivningar.
Vad krävs för att bli sjukskriven?
Sjukskrivning kräver en medicinsk bedömning. Läkaren (eller ibland psykologen) gör en individuell utvärdering av arbetsförmågan och utfärdar ett sjukintyg. Försäkringskassan gör därefter en egen bedömning av rätten till sjukpenning.
För arbetsgivare är det viktigt att förstå att deras roll inte bara börjar när sjukskrivningen är ett faktum – utan långt tidigare.
Vanliga missuppfattningar om sjukskrivning
En av de största missuppfattningarna är att arbetsgivaren förväntas ta fullt ansvar för hela processen. I praktiken har de flesta företag inte den kompetens som krävs för att hantera sjukskrivningar vid psykisk ohälsa på ett strukturerat sätt. Det krävs ofta större organisationer med HR-specialister och företagshälsovård för att kunna agera korrekt och effektivt.
Vanliga misstag företag gör
Många arbetsgivare upptäcker först problemen när sjukskrivningslappen kommer. Det saknas ofta uppföljning, dialog och förståelse för hur stressrelaterad ohälsa yttrar sig – tills det är för sent. Reaktionen blir då ofta panikartad, snarare än planerad.
När är det inte rätt att sjukskriva?
Det är läkaren som sjukskriver, men dagens regelverk fokuserar i allt högre grad på vilken arbetsförmåga som finns kvar – snarare än vad patienten behöver för att tillfriskna. Det har lett till att heltidssjukskrivningar blivit ovanliga, även i fall där det skulle vara nödvändigt.
Vid tillstånd som utmattningssyndrom behöver belastningen ofta minska så mycket som möjligt i början, för att sedan byggas upp gradvis – med stöd och anpassning.
Sjukskrivning är inte samma sak som återhämtning
Att vara sjukskriven innebär inte att man automatiskt återhämtar sig. Det krävs aktiva insatser under sjukskrivningen – för sömn, kost, rörelse, struktur och meningsfulla aktiviteter. Det är ofta här återfallet sker: när sjukskrivningen ses som passiv vila, snarare än ett fönster för förändring.
Arbetsgivarens roll i rehabilitering
En arbetsgivare bör vara en aktiv part i rehabiliteringen. Regelbundna avstämningar, tät kommunikation och tydliga rutiner är avgörande. Men här brister det ofta. Många vet inte vad en anpassning faktiskt innebär – hur man gör det, varför det behövs eller hur det påverkar återgången.
I de fall där arbetsgivaren engagerar sig tidigt och genuint, blir återgången ofta mycket mer framgångsrik.
Hur ett strategiskt stöd kan se ut
När jag arbetar med organisationer fungerar jag som en strategisk samtalspartner i hela processen. Det kan handla om rådgivning i enskilda fall, men också om utbildningsinsatser, stöd till chefer och HR samt vägledning i hur man bygger långsiktigt hållbara arbetsmiljöer.
Särskilt viktigt är det förebyggande arbetet – att kunna identifiera stress och psykisk ohälsa långt innan det leder till sjukskrivning.
Vad som händer när man gör rätt
När insatser sätts in i tid – och med rätt struktur – ser vi ofta positiva resultat. Återgången till arbete sker stegvis, med bibehållen energi. Belastningen ökar långsamt och uppgifterna anpassas smart. Det minskar risken för bakslag och skapar verklig återhämtning.
Vad som händer när man inte gör det
När ingen agerar i tid leder det ofta till långtidssjukskrivningar. Upprepade bakslag, tappad kompetens, ökade kostnader och en stressad organisation. Problemen växer – och både människor och verksamhet tar skada.
Förstå människan bakom arbetstagaren
Ett vanligt misstag är att tro att arbetslivet kan separeras från privatlivet. Men vi har bara en hjärna. Även om orsakerna till ohälsan ligger utanför jobbet, är det ofta på jobbet konsekvenserna syns – och där måste vi kunna agera.
Det krävs ett helhetsperspektiv, både i återgång och i det förebyggande arbetet.
En helhet som gör skillnad
För att komma vidare krävs ofta mer än enstaka insatser. Det handlar om att få syn på hur alla delar hänger ihop: kost, sömn, rutiner, tankar, relationer, arbetssituation och återhämtning. När det perspektivet finns med, ökar både tryggheten och effekten i återgången.
Förändring som håller över tid
När återgången sker med rätt stöd och struktur blir det inte bara en återgång – utan en möjlighet till förändring. Då bygger vi nya sätt att arbeta och leva, som håller även när kraven ökar.
Du ska inte behöva bära allt själv
Det är mycket att hantera – både för den som är sjukskriven och för den som ansvarar för personal. Det är inte rimligt att ha alla svar själv. Men det finns hjälp att få. Och det finns vägar framåt som faktiskt fungerar – utan att det kostar mer än man orkar betala.
För dig som är mitt i det
Om du är i en situation där stress eller nedstämdhet börjar ta över vardagen, är det lätt att tro att det bara är att vila lite till. Men i verkligheten behövs ofta både kunskap och vägledning för att hitta ut.
Det handlar inte om att bli någon annan – det handlar om att hitta tillbaka till den man är, innan det blev för mycket.
Om du står på gränsen
Om du är nära att gå sönder, eller redan har börjat, vill jag säga:
Det är inte ett misslyckande att vila. Det är inte en svaghet att söka hjälp. Och det är inte för sent att ta ett nytt steg.
Sjukskrivning kan vara början på något bättre – om den används rätt.
Behöver du stöd i ditt arbete med personalfrågor?
Arbetar du inom HR, är chef eller har personalansvar – och står inför utmaningar kopplat till sjukskrivning, stress eller återgång i arbete?
Du behöver inte lösa allt på egen hand.
Det kan vara värdefullt att ha en strategisk samtalspartner vid din sida – någon som kan stötta, strukturera och avlasta när det blir komplext.
Vanliga frågor
- Hur vet jag om jag behöver bli sjukskriven för stress?
Om du under en längre tid upplever stark trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem eller känner dig överväldigad i vardagen kan det vara ett tecken på att du är på väg mot stressrelaterad ohälsa. När kroppen och hjärnan inte längre återhämtar sig trots vila, kan det vara aktuellt att diskutera sjukskrivning vid stress med en läkare eller psykolog. En professionell bedömning är alltid nödvändig - Vad gäller vid sjukskrivning för depression?
Depression och sjukskrivning hänger ofta ihop när symtomen påverkar din arbetsförmåga. Vid lindrig depression kan det ibland vara möjligt att fortsätta arbeta deltid, medan måttlig eller svår depression ofta kräver en period av heltidssjukskrivning. Det är läkaren som avgör omfattningen, och sjukskrivning vid depression kan också kombineras med behandling för att stödja återhämtningen. - Hur länge kan man vara sjukskriven för utmattningssyndrom?
Utmattningssyndrom och sjukskrivning går ofta hand i hand, eftersom tillståndet kräver tid för återhämtning och gradvis uppbyggnad av arbetsförmåga. Många blir sjukskrivna i 3–6 månader eller längre, beroende på symtomens svårighetsgrad och möjligheterna till arbetsanpassning. Det är viktigt att sjukskrivningen följs av aktiva insatser för att undvika långvarig frånvaro eller återfall. - Vad har arbetsgivaren för ansvar vid sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa?
Vid sjukskrivning relaterad till psykisk ohälsa, som stress eller depression, har arbetsgivaren ett lagstadgat ansvar att ta fram en plan för återgång i arbete, göra skäliga anpassningar och hålla kontakt med den sjukskrivne. Många arbetsgivare upplever osäkerhet i detta arbete, särskilt när det gäller sjukskrivning vid stress eller depression, och då kan extern rådgivning vara värdefull. - Räcker det med att vara sjukskriven för att återhämta sig?
Nej, sjukskrivning i sig är ingen behandling. För att återhämta sig från stressrelaterad ohälsa, utmattningssyndrom eller depression krävs ofta fler insatser. Det kan handla om att se över sömn, kost, rörelse, tankemönster och livssituation. En strukturerad sjukskrivning kombinerad med rätt stöd är det som gör skillnad – både för individens välmående och för en hållbar återgång i arbete. - Hur länge kan man vara sjukskriven för stress eller depression?Det beror på symtomens allvarlighetsgrad och bedömning av läkare. Kortare sjukskrivningar kan handla om veckor, medan mer långvariga tillstånd kan sträcka sig över månader eller längre.
- Vad krävs för att bli sjukskriven för stress eller depression?En läkare gör en medicinsk bedömning baserat på symtom och funktionsnedsättning. Ofta används diagnoser som utmattningssyndrom eller depression som grund för sjukintyget.
- Vilket ansvar har arbetsgivaren vid sjukskrivning för stress och depression?Arbetsgivaren ansvarar för att anpassa arbetsmiljön, initiera rehabiliteringsplan och underlätta återgång i arbete.
- Får man sjukpenning från Försäkringskassan vid stressrelaterad sjukskrivning?Ja, förutsatt att läkaren bedömer att arbetsförmågan är nedsatt och sjukintyget styrker detta. Försäkringskassan prövar rätten till ersättning.
- Vad kan jag själv göra om jag är sjukskriven för stress eller depression?Det är viktigt att följa behandlingsråden, ta tid för återhämtning och ha regelbunden kontakt med både vården och arbetsgivaren om plan för återgång.
Kursen “Bli frisk från stress och utmattning
Praktisk och heltäckande hjälp – när vården inte räcker till
Kämpar du med stress och utmattning? Känner du att du testat allt men fortfarande står kvar på samma plats? Då är det här kursen för dig.
Den här 8-veckorskursen med Björn Rudman är utvecklad för dig som är högpresterande, men nu har kört slut på dig själv – och inte fått rätt hjälp från vården. Här får du inte allmänna råd.
Du får en konkret metod med 54 lektioner, 44 filmer och över 5,5 timmar videoinnehåll – allt tillgängligt direkt.
Du får förståelse, verktyg och strategier för att hantera stress och utmattning – på riktigt.