BJÖRN
RUDMAN

BJÖRN
RUDMAN

BOKA

Evidens och resultat – metod, modeller och utfall för stressprevention

Evidens och resultat är navet i vårt arbetssätt. Sidan är skriven för både arbetsgivare/HR/ledning och vuxna privatpersoner som vill förstå vilka insatser som faktiskt har stöd i forskningen. Vi arbetar integrerat med KBT (kognitiv beteendeterapi), ACT (Acceptance and Commitment Therapy), DBT (dialektisk beteendeterapi), schematerapi, arbetsterapeutiska tekniker för aktivitetsbalans samt identifiering av tidiga tecken på stress och ohälsa. Här beskriver vi hur vi bedömer evidens, vilka utfall vi prioriterar och hur vi kopplar metod till kontext (stressprevention i arbetslivet, stressrehabilitering/utmattningssyndrom, lätt–måttlig ångest och nedstämdhet, sömn och återgång i arbete).

På den här sidan samlar vi evidens och resultat för de metoder vi använder i arbetslivet.

Innehållsförteckning

1. Hur vi bedömer evidens och resultat

Källhierarki och prioritering. Vi utgår från systematiska översikter och officiella riktlinjer (svenska i första hand), kompletterat med internationella auktoritativa källor. När vi värderar källor redovisar vi evidens och resultat öppet, med tydliga referenser och länkar. Prioritetsordning:

  1. Svenska riktlinjer och myndigheter (t.ex. Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket/OSA, Folkhälsomyndigheten), 2) internationella riktlinjer (NICE, WHO), 3) systematiska översikter (Cochrane) och 4) primärstudier/RCT när översikter saknas. Cochrane+5Socialstyrelsen+5Arbetsmiljöverket+5

Population och kontext. Fokus är vuxna i arbetslivet, där både individ- och organisationsinsatser är relevanta. Vi inkluderar stressbesvär, lätt–måttlig ångest och nedstämdhet, samt utmattningssyndrom (UMS) och relaterad stressrehabilitering. Arbetsplatsens krav och arbetsmiljö (OSA 2015:4) vägs in när vi bedömer lämplig metod och implementering. Arbetsmiljöverket+1

Utfallsmått vi följer. För att bedöma förändring och relevans i vardagen använder vi etablerade skalor och arbetsnära indikatorer:

  • PSS-10 (upplevd stress), KEDS/SMBQ (utmattning), PHQ-9 (depression), GAD-7 (ångest), ISI (insomni/sömn).
  • Arbetsrelaterade mått: upplevd belastning/kontroll, korttidsfrånvaro och (när det är relevant i B2B-insatser) återgång i arbete.
    Valet av mått stödjer internationella riktlinjer och systematiska översikter som rekommenderar både individ- och organisationsinriktade insatser vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Världshälsoorganisationen+2Folkhälsomyndigheten+2

Evidensgrad (legend). För transparens klassar vi styrkan i underlaget:

  • A (stark) – Nationella/internationella riktlinjer eller systematiska översikter med samstämmiga fynd.
  • B (måttlig) – Flera RCT/systematiska översikter med viss heterogenitet.
  • C (preliminär) – Enstaka studier eller heterogent underlag (lovande men ej etablerat).

Varför dessa källor?

  • Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger förstahandsval för behandlingsinsatser vid depression/ångest (inkl. psykologiska metoder). Socialstyrelsen+1
  • Arbetsmiljöverket (AFS 2015:4 OSA) definierar arbetsgivarens ansvar för organisatorisk och social arbetsmiljö (arbetsbelastning, arbetstid, kränkande särbehandling). Arbetsmiljöverket+1
  • Folkhälsomyndigheten sammanfattar kunskapsläget för arbetsplatsbaserade interventioner och pekar på effekt av insatser på både individ- och organisationsnivå. Folkhälsomyndigheten
  • WHO:s riktlinjer för psykisk hälsa på arbetet (2022) ger evidensbaserade rekommendationer om organisatoriska åtgärder, chefsträning, individinsatser och återgång i arbete. Världshälsoorganisationen+1
  • NICE (UK) beskriver uppdaterade rekommendationer för depression (NG222) och GAD/panik (CG113), där psykologiska metoder som KBT/ACT är centrala. nice.org.uk+1
  • Cochrane-översikter visar effekt av kognitiv-beteendeinriktade och stresshanterande interventioner för arbetsrelaterad stress (inkl. hälso- och sjukvårdspersonal). cochranelibrary

Evidens och resultat – Källor

Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom:
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/nationella-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom--stod-for-styrning-och-ledning-2021-4-7339/

Arbetsmiljöverket – Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4):
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/upphavda-foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-afs-20154/
(Fulltext PDF): https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf

Folkhälsomyndigheten – Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet (rapportöversikt):
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/a/att-forebygga-psykisk-ohalsa-i-arbetslivet/
(Fulltext PDF): https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/decaa61b169e4d5689acf11662abce5b/forebygga-psykisk-ohalsa-arbetslivet.pdf

WHO – Guidelines on mental health at work (2022):
https://www.who.int/publications/i/item/9789240053052
Policy brief: https://www.who.int/publications/i/item/9789240057944

NICE – Depression in adults: treatment and management (NG222, 2022):
https://www.nice.org.uk/guidance/ng222

NICE – Generalised anxiety disorder and panic disorder in adults (CG113):
https://www.nice.org.uk/guidance/cg113

Cochrane – Preventing/Reducing occupational stress in healthcare workers:
https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD002892.pub6/full
(Plain language summary): https://www.cochrane.org/evidence/CD002892_effect-individual-level-interventions-reducing-stress-healthcare-workers

2. Evidens och resultat – Mätning och resultat (vår ram)

Varför vi mäter. För att säkerställa kvalitet, följsamhet och effekt i våra insatser behöver vi objektiva och subjektiva mått. Vi använder därför en kombination av validerade självskattningsskalor och arbetsnära indikatorer. Det gör resultaten jämförbara över tid, samtidigt som de är begripliga för både HR/ledning och privatpersoner.

Vi följer evidens och resultat över tid: baseline, efter avslut och vid 30/60/90 dagar

Vad vi mäter (primära utfall).

  • Stress (PSS-10) – upplevd stress senaste månaden.
  • Utmattning (KEDS/SMBQ) – symtomnivåer kopplade till stress/utmattning.
  • Depression (PHQ-9) – grad av nedstämdhet/funktionspåverkan.
  • Ångest (GAD-7) – generaliserad ångestbelastning.
  • Sömn (ISI) – insomni och sömnrelaterad funktionspåverkan.

Vad vi mäter (sekundära/arbetsnära utfall).

  • Egenrapporterad energi/återhämtning (enkel Likert 0–10).
  • Upplevd arbetsbelastning och kontroll (kort, standardiserade items).
  • Korttidsfrånvaro (självrapporterad) och RTW-status i B2B-uppdrag där det är relevant.
  • Adherence (genomförda moduler/övningar; närvarograd i gruppformat).

Vi lägger stor vikt vid att dela med oss av våra insikter om evidens och resultat till både kollegor och deltagare för att stödja en mer informerad och effektiv arbetsmetodik.

Att ha en djupgående analys av evidens och resultat är avgörande för att förstå den långsiktiga påverkan av våra insatser.

Sammanställningen av evidens och resultat från olika källor hjälper oss att konstant förbättra våra metoder och tillvägagångssätt.

När vi mäter (tidslinje).

  • Baseline (vecka 0): före start – sätter utgångsvärden och mål.
  • Efter avslut (vecka 8): direkt effekt – förändring mot baseline.
  • Uppföljning (30/60/90 dagar): hållbarhet över tid – bibehållande, fortsatt förbättring eller behov av justering.

Hur vi mäter (format).

  • Individnivå (privatpersoner): kort enkätlänk före/efter; uppföljning via mail/tele.
  • Grupp/organisation (B2B): samlad baseline, modulvisa mikro-checkins och aggregerad uppföljning 30/60/90 dagar.
  • On-demand-program: inbyggda checkpoint-frågor per modul; automatisk summering i slutet.

Hur vi tolkar resultat. Vi följer förändring över tid (Δ-värden) och andel deltagare som når meningsfull klinisk förändring (t.ex. ≥ 20–30 % förbättring på primära skalor). I B2B redovisas endast aggregerade data och endast där gruppstorlek och integritetskrav uppfylls (ingen individ kan identifieras).

Begränsningar (metodruta).

  • Självskattningar påverkas av förväntanseffekter och samtidiga händelser.
  • Våra program är utbildnings- och förändringsinsatser, inte hälso- och sjukvård; jämförelser med kliniska RCT:er görs med försiktighet.
  • Inga kausala anspråk: utan kontrollgrupp kan vi inte tillskriva all förändring en specifik komponent.
  • Kontexter skiljer sig (bransch, säsong, bemanning); resultat är överförbara med anpassning.

Dataetik och GDPR.

  • Dataminimering: vi samlar in endast det som behövs för uppföljning.
  • Samtycke: explicit vid start; tydlig info om ändamål och lagringstid.
  • Lagring: säkert, tidsbegränsat; radering på begäran där det är möjligt.
  • Transparens: i B2B presenteras bara aggregerad statistik (minimistorlek/”k-anonymitet”).

Resultatrapportering (så här visar vi det).

  • Sammanfattning i text: “PSS-10 minskade i snitt X % från baseline till vecka 8; 62 % uppnådde ≥ 20 % förbättring.”
  • Enkla figurer/tabeller: före/efter och uppföljning 30/60/90 dagar.
  • Tolkning: vad siffrorna kan betyda praktiskt (t.ex. bättre sömn, färre fel vid toppar, återtag av rutiner).

Instrument och praktiska länkar (fulla länkar).

Obs: vissa originalartiklar ligger bakom betalvägg; ovan länkar ger instrument och beskrivningar. När vi i kommande kapitel refererar till översikter/riktlinjer (Socialstyrelsen, FHM, NICE, WHO, Cochrane) länkar vi alltid fullt till källa eller sammanfattning/abstract.

3.1 Evidens och resultat – KBT (kognitiv beteendeterapi)

Vad det är.
KBT är en strukturerad, målinriktad metod som förändrar ohjälpsamma tankemönster och beteenden och tränar färdigheter som problemlösning, exponering, beteendeaktivering, gränssättning och återhämtningsrutiner. Vid stress integreras ofta praktiska planeringsverktyg och sömnprinciper (CBT-I) för att minska belastning och förbättra funktion i vardag och arbete.

I praktiken översätter vi evidens och resultat till konkreta KBT-verktyg i vardag och arbete.

Varför det fungerar.
KBT kombinerar beteendeförändring (vad vi gör) med kognitiv omstrukturering (hur vi tolkar) och färdighetsträning. Det ger kortsiktiga symtomlättnader (t.ex. minskad stress/ångest, bättre sömn) och långsiktiga effekter genom nya, hållbara vanor. I arbetslivet kan KBT kopplas till tydliga mål, återhämtningsmikropauser och uppgiftsdesign, vilket stärker kontroll och minskar stress. Detta stöds av svenska/internationella riktlinjer och systematiska översikter. Folkhälsomyndigheten+3Socialstyrelsen+3nice.org.uk+3

Evidensläge (A).

  • Depression & ångest (vuxna): KBT rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer samt NICE-riktlinjer för vuxna. Socialstyrelsen+2nice.org.uk+2
  • Arbetsrelaterad stress: KBT-baserade (och besläktade) individinsatser kan minska upplevd stress; Cochrane visar effekt i vårdpersonal och andra översikter indikerar nyttan i kontorsmiljöer (dock med viss heterogenitet). cochranelibrary.com+1
  • Sömn/insomni (CBT-I): Förstahandsbehandling enligt internationella riktlinjer; jämförbar eller bättre långtidseffekt än läkemedel. jcsm.aasm.org+1
  • Digital/remote/blended KBT: Sammanvägda data visar liten–ingen skillnad mellan handledd distans-KBT och fysiska besök; blended (digital + fysiskt) förbättrar tillgänglighet och följsamhet. cmaj.ca+1
  • Arbete/återgång i arbete (RTW): Arbetsfokuserad KBT (W-CBT) definieras som effektiv komponent i RTW-processer; nyare studier visar minskad sjukfrånvaro och snabbare stabil RTW. SAGE Journals+1

Format (hur vi använder KBT).

  • Individ: korta, manuallika moduler (t.ex. 6–10 sessioner) med hemuppgifter och mätning (PSS-10, PHQ-9, GAD-7, ISI).
  • Grupp/organisation: chef- och medarbetarutbildningar med KBT-färdigheter (t.ex. exponering för stressorer på jobbet, beteendeaktivering, gränssättning, återhämtningsdesign). WHO och Folkhälsomyndigheten rekommenderar kombinationen individ + organisation. Världshälsoorganisationen+2Världshälsoorganisationen+2
  • Digital/On-demand: iKBT/CBT-I med handledning eller cohort—likvärdig effekt med god adherence där komponenter (t.ex. sömnrestriktion, stimuluskontroll) är tydligt implementerade. cmaj.ca+1

Begränsningar och anpassningar.

  • Utmattningssyndrom (tidig fas): vid uttalad kognitiv nedsättning kan KBT behöva fasas in senare; pacing/aktivitetsreglering först. Internetmedicin
  • Ej hälso- och sjukvård: våra program är utbildnings- och förändringsinsatser (ej vård). Akuta tillstånd/svår samsjuklighet hänvisas till vården/1177.
  • Heterogen evidens för vissa arbetsmiljöer: effekten påverkas av organisationsfaktorer (bemanning, kultur, OSA-efterlevnad); därför kombinerar vi metod med ledarskap/rutiner.
Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (huvudrapport):
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/nationella-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom--stod-for-styrning-och-ledning-2021-4-7339/

NICE – Depression in adults: treatment and management (NG222):
https://www.nice.org.uk/guidance/ng222

NICE – Generalised anxiety disorder and panic disorder in adults (CG113):
https://www.nice.org.uk/guidance/cg113

Cochrane – Individual-level interventions for reducing occupational stress in healthcare workers:
https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD002892.pub6/full

Folkhälsomyndigheten – Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet (rapport):
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/a/att-forebygga-psykisk-ohalsa-i-arbetslivet/
PDF: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/decaa61b169e4d5689acf11662abce5b/forebygga-psykisk-ohalsa-arbetslivet.pdf

WHO – Guidelines on mental health at work (2022):
https://www.who.int/publications/i/item/9789240053052

AASM Clinical Practice Guideline – Behavioral and psychological treatments for chronic insomnia in adults (2021):
https://jcsm.aasm.org/doi/10.5664/jcsm.8986

Översikt – CBT-I och effekt vs läkemedel (review, öppen tillgång):
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6796223/

JAMA Psychiatry 2024 – Components and delivery formats of CBT-I:
https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2814164

CMAJ 2024 – Remote vs in-person CBT (översikt):
https://www.cmaj.ca/content/196/10/E327

SAGE 2023 – Work-focused CBT (översikt):
https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/20551029231217840

Internetmedicin – Utmattningssyndrom (klinisk översikt):
https://www.internetmedicin.se/psykiatri/utmattningssyndrom

3.2 Evidens och resultat – ACT (Acceptance and Commitment Therapy)

Vad det är.
ACT är en modern beteendeinriktad metod som tränar psykologisk flexibilitet: förmågan att hantera svåra tankar/känslor utan att fastna i dem och samtidigt agera i linje med värderade mål. I praktiken arbetar vi med acceptans, kognitiv defusion, medveten närvaro, själv som kontext, värderingar och engagerat handlande – översatt till arbetsvardag och återhämtningsrutiner.

Varför det fungerar.
Vid stressbesvär, nedstämdhet och ångest blir livet ofta styrt av undvikande (av krav, känslor, situationer). ACT minskar undvikande och ökar värderingsstyrt beteende: små, konkreta steg mot det som är viktigt även när obehag finns. I arbetslivet kopplar vi detta till uppgiftsdesign, gränssättning, återhämtningsfönster och dialog med chef/HR – vilket minskar belastning och ökar upplevelsen av kontroll.

Med ACT knyter vi evidens och resultat till värderingsstyrda handlingar som faktiskt går att genomföra.

Evidensläge (A–B).

  • Ångest och depression (vuxna): Meta-analyser visar att ACT är effektivt för ångest/nedstämdhet, i storleksordning likvärdigt med andra etablerade psykologiska behandlingar. Evidence‐läget har stärkts över tid med ökande antal RCT:er.
  • Arbetsrelaterad stress/arbetsplatser: RCT i arbetslivet visar att ACT-baserade program kan sänka stress och förbättra välbefinnande/funktion, ibland mer än traditionell stresshantering.
  • Smärta/kroniska tillstånd (relevant för arbetsförmåga): ACT rekommenderas i NICE-riktlinjer för kronisk primär smärta, vilket indirekt stödjer användning vid samsjuklighet som påverkar arbete/återhämtning.

Format (hur vi använder ACT).

  • Individ: korta, strukturerade moduler (t.ex. 6–10 sessioner) med hemuppgifter och beteendeexperiment kopplade till värderingar, sömn/återhämtning och arbetssätt.
  • Grupp/organisation: workshopserier för HR/chefer/medarbetare (värderingskartläggning, defusion vid prestationsstress, mikropauser, kommunikation).
  • Digital/on-demand: videomoduler + övningar (värderingskompass, handlingsplaner) med korta check-ins. Lämpar sig väl för hybridleverans och kombineras ofta med KBT-inslag.

Begränsningar och anpassningar.

  • Utmattningssyndrom (tidig fas): ACT-komponenter behöver ibland tempoanpassas (pacing) och kombineras med arbetsterapeutisk aktivitetsbalans innan värderingsdrivet ökar.
  • Ej hälso- och sjukvård: våra program är utbildnings- och förändringsinsatser, inte vård. Vid svår depression, suicidrisk eller komplex samsjuklighet hänvisar vi till vården/1177.
  • Organisationseffekter: utfallet påverkas av OSA-faktorer (arbetsbelastning, bemanning, arbetstid). Därför integrerar vi alltid ledarskap och rutiner parallellt.

Referenser – ACT (fulla länkar)

A-Tjak, J. G. L., Davis, M. L., Morina, N., Powers, M. B., Smits, J. A. J., & Emmelkamp, P. M. G. (2015).
A meta-analysis of the efficacy of acceptance and commitment therapy for anxiety and depression.
Journal of Contextual Behavioral Science, 4(3), 173–180.
https://doi.org/10.1016/j.jcbs.2015.03.004

Öst, L-G. (2014).
The efficacy of Acceptance and Commitment Therapy: An updated systematic review and meta-analysis.
Behaviour Research and Therapy, 61, 105–121.
https://doi.org/10.1016/j.brat.2014.07.018

Flaxman, P. E., & Bond, F. W. (2010).
A randomized worksite comparison of acceptance and commitment therapy and stress inoculation training.
Behaviour Research and Therapy, 48(8), 816–820.
https://doi.org/10.1016/j.brat.2010.07.004

Twohig, M. P., & Levin, M. E. (2017).
Acceptance and Commitment Therapy as a treatment for anxiety and depression: A review.
Current Opinion in Psychology, 14, 142–147.
https://doi.org/10.1016/j.copsyc.2017.08.005

NICE (2021).
Chronic pain (primary and secondary) in over 16s: assessment of all chronic pain and management of chronic primary pain (NG193).
https://www.nice.org.uk/guidance/ng193

WHO (2022).
Guidelines on mental health at work.
https://www.who.int/publications/i/item/9789240053052

3.3 Evidens och resultat – DBT (dialektisk beteendeterapi)

Vad det är.
DBT är en färdighetsbaserad metod som kombinerar beteendeterapi med mindfulness. Kärnan är fyra färdighetsområden: känsloreglering, stresstolerans (distress tolerance), medveten närvaro och relationsfärdigheter. I våra program används DBT-färdigheter som praktiska verktyg för att hantera starka känslor och akuta stressreaktioner, samt för att förebygga återfall i ohjälpsamma mönster. (Se Linehans färdighetshandbok för struktur och upplägg.) Guilford Press+1

Varför det fungerar.
Vid stressbesvär och samsjuklig nedstämdhet/ångest blir affektintolerans och snabb uppvarvning centrala problem. DBT lär ut snabbverktyg för att reglera fysiologi och beteende i stunden (t.ex. krisfärdigheter), samtidigt som man tränar mer långsiktiga vanor för känslomässig stabilitet. I arbetslivet blir detta särskilt användbart i perioder med hög belastning, konflikter eller tidspress, som komplement till KBT/ACT.

DBT-färdigheter ger snabba sätt att påverka evidens och resultat när affekten skenar i pressade arbetssituationer.

Evidensläge (sammanfattning).

  • Starkt stöd vid BPD/hög suicidrisk (A): Riktlinjer och översikter visar att DBT minskar självskada/suicidhandlingar och förbättrar funktion; komponentanalys betonar att färdighetsträningen är en bärande del. pdbti.org+3cochranelibrary.com+3Cochrane+3
  • Transdiagnostisk affektreglering (B): Pilot-RCT och sammanställningar indikerar att DBT-Skills Training (DBT-ST) kan minska emotionell dysreglering vid ångest/nedstämdhet utanför BPD-populationen; evidensen är lovande men mindre omfattande än för KBT/ACT. PubMed+1
  • Arbetsliv/stress (B–C): Direkt arbetsplats-evidens är begränsad, men DBT-färdigheter används som tillägg för krishantering och konflikter i team/ledarskap. Rekommendationen är att integrera DBT-färdigheter i KBT/ACT-baserade program vid hög affektintensitet eller återkommande konflikteskalation.

Format (hur vi använder DBT).

  • Individ: korta färdighetsblock (t.ex. 4–8 sessioner) inriktade på känsloreglering, krisfärdigheter och relationsfärdigheter; hemuppgifter och övningsloggar.
  • Grupp/organisation: workshopmoment för stresstolerans och kommunikation i högriskmiljöer (toppbelastning, kundkrav, tighta deadlines), alltid ihop med ledarskapsrutiner.
  • Digital/on-demand: videomoduler med färdighetsövningar och checklistor (”när X händer, gör Y”); passar väl som bolt-on till KBT/ACT-flöden.

Begränsningar och anpassningar.

  • Matcha behov: DBT är särskilt hjälpsamt där emotionell instabilitet och snabba reaktioner dominerar. Vid låg–måttlig stress utan stark affektstorm är ren KBT/ACT oftast mer effektivt som bas.
  • Utmattningssyndrom (tidig fas): hålla nere kognitiv belastning; börja med enkla DBT-verktyg (t.ex. andning/temperatur/pace) och OT-strategier, bygg ut senare.
  • Ej hälso- och sjukvård: våra insatser är utbildnings- och förändringsprogram; vid svår psykiatrisk problematik, suicidrisk eller komplex samsjuklighet → vården/1177.
Cochrane Review – Psychological therapies for people with borderline personality disorder (2020):
https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD012955.pub2/full
Plain language summary:
https://www.cochrane.org/evidence/CD012955_psychological-therapies-people-borderline-personality-disorder

Kliem, S., Kröger, C., & Kosfelder, J. (2010). DBT for BPD: meta-analysis.
J Consult Clin Psychol. doi:10.1037/a0021015
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21114345/

Linehan, M. M., et al. (2015). Component analysis RCT – importance of skills training (JAMA Psychiatry).
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25806661/
PDF (author version):
https://www.pdbti.org/wp-content/uploads/2023/10/12.1-Linehan-et-al.-2015-DBT-RCT-Component-Analysis.pdf

Neacsiu, A. D., et al. (2014). DBT Skills Training for transdiagnostic emotion dysregulation: pilot RCT.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24974307/

Neacsiu, A. D., et al. (2016). Skills use & emotion dysregulation (open access).
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4955139/

Linehan, M. M. – DBT Skills Training Manual (Guilford Press; aktuell utgåva).
https://www.guilford.com/books/DBT-Skills-Training-Manual/Marsha-Linehan/9781462556359
(Andra upplagan – infosida):
https://www.guilford.com/books/DBT-Skills-Training-Manual/Marsha-Linehan/9781462516995/contents

3.4 Evidens och resultat – Schematerapi

Vad det är.
Schematerapi (Young, Klosko & Weishaar) är en integrativ metod som riktar in sig på tidiga livsmönster (scheman) och copingstilar som driver långvarig stress, självkritik, överprestation och självuppoffring. Arbetet kombinerar kognitiva, beteende- och upplevelsebaserade tekniker (t.ex. imagery, stolteknik) och relationsfärdigheter för att förändra djupt inlärda mönster. Guilford Press+1

Varför det fungerar.
Vid arbetsrelaterad stress och UMS-nära problematik triggas ofta scheman som ”krav på att prestera”, ”obarmhärtig standard” och ”självuppoffring”. Schematerapi kartlägger och omprogrammerar dessa mönster på en nivå som kompletterar KBT/ACT: vi adresserar inte bara beteendet här-och-nu, utan orsakande livsmönster som gör att stressen återkommer. Metoden har visat att den kan minska både symtom och maladaptiva scheman. PMC

När scheman styr beteenden kan evidens och resultat förbättras genom riktad, djupgående förändring av mönster.

Evidensläge (B–A beroende på diagnos).

  • Personlighetssyndrom (starkt underlag): RCT visar att schematerapi kan vara likvärdig eller överlägsen etablerade alternativ vid borderline/personlighetssyndrom; flercenter-RCT visar effekt i flera PD-grupper. Detta ger en robust plattform för schemabaserat arbete även vid långvariga stressmönster. JAMA Network+2Psychiatry Online+2
  • Depression (kronisk): Studier visar meningsfull symtomreduktion vid kronisk depression, vilket är relevant då depressiva drag ofta samvarierar med utmattning och långvarig stress. Underlaget växer men är mindre omfattande än vid PD. PubMed+1
  • Ångest/affektreglering (växande stöd): Nyare översikter indikerar positiva effekter på ångestsymtom och tidiga maladaptiva scheman; evidensen är lovande men ännu mer begränsad än för KBT/ACT. bpspsychub.onlinelibrary.wiley.com

Hur vi använder schematerapi (format).

  • Individ: fokuserade block (6–12 sessioner) som identifierar nyckelscheman (t.ex. obarmhärtiga krav, överansvar) och tränar alternativa sätt att tänka, känna och agera i stressande arbetssituationer; kombineras med aktivitetsbalans (OT), sömn och återhämtningsrutiner.
  • Grupp/organisation: utbildningsinslag som ökar igenkänning och språk för mönster i team (”hur våra kravkulturer ser ut”) och kopplar detta till ledarskap, prioritering och gränssättning.
  • Digital/on-demand: modulär kartläggning (självskattning av schemaområden) + korta övningar (imagery, värderade beteenden) med check-ins.

Begränsningar och anpassningar.

  • UMS, tidig fas: vid stark kognitiv uttröttbarhet prioriteras pacing/aktivitetsbalans och sömn innan djupare schemabearbetning.
  • Evidensprofil: starkast för PD; vid arbetsrelaterad stress/UMS använder vi schemaverktyg som komplement till KBT/ACT/OT för att fånga återkommande mönster.
  • Ej vårdgivare: insatserna är utbildnings- och förändringsprogram; vid svår samsjuklighet/akuta tillstånd → vården/1177.

Referenser – Schematerapi (fulla länkar)


Young, J. E., Klosko, J. S., & Weishaar, M. E. (2003/2019). Schema Therapy: A Practitioner’s Guide. Guilford Press.
Bokinfo: https://www.guilford.com/books/Schema-Therapy/Young-Klosko-Weishaar/9781593853723
Provkapitel: https://www.guilford.com/excerpts/young.pdf

Giesen-Bloo, J. et al. (2006). Outpatient Psychotherapy for Borderline Personality Disorder:
Randomized Trial of Schema-Focused Therapy vs Transference-Focused Psychotherapy.
Archives of General Psychiatry.
https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/209673
(PDF-kopia): https://www.schematherapieopleidingen.nl/wp-content/uploads/2015/06/Giessen-Bloo-e.a.-Outpatient-Psychotherapy-for-Borderline-Personality-Disorder.pdf

Bamelis, L. L. M., et al. (2014). Results of a Multicenter Randomized Controlled Trial of the
Clinical Effectiveness of Schema Therapy for Personality Disorders. American Journal of Psychiatry.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24322378/
(PDF): https://www.schematherapieopleidingen.nl/wp-content/uploads/2015/09/Bamelis-et-al_RCT_AJP_Schema-Therapy-for-PD.pdf

Taylor, C. D. J., et al. (2017). Does schema therapy change schemas and symptoms?
A systematic review and meta-analysis. Clinical Psychology Review.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5573974/

Renner, F., et al. (2016). Schema therapy for chronic depression: results of a multiple baseline study.
Behaviour Research and Therapy.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26780673/
(Universitets-PDF): https://cris.maastrichtuniversity.nl/files/73011405/peeters_2016_schema_therapy_for_chronic_depression.pdf

British Journal of Clinical Psychology (2021). The effectiveness of schema therapy for patients with anxiety disorders: Systematic review.
https://bpspsychub.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/bjc.12324

3.5 Evidens och resultat – Arbetsterapeutiska tekniker (aktivitetsbalans i vardagen)

Vad det är.
Arbetsterapeutiska tekniker syftar till att skapa balans mellan aktivitet och återhämtning i vardagen. Vi arbetar med aktivitetsanalys, energi- och aktivitetsbudget, planering av mikropauser, prioritering/uppgiftshantering och miljöanpassningar (t.ex. minska kognitiva störmoment). Metoden kompletterar KBT/ACT genom att göra förändringen praktiskt genomförbar i kalendern, på kontoret och hemma.

Varför det fungerar.
Stress och UMS förvärras när krav överstiger resurser under lång tid. OT-verktyg ökar kontroll, förutsebarhet och återhämtning genom konkret struktur (vad, när, hur länge) och gör det lättare att följa behandlingsintentioner (ex. sömn, rörelse, pauser). I arbetslivet knyts detta till OSA-områden: arbetsbelastning, arbetstid, återhämtning och socialt stöd.

När kalender och miljö stödjer beteenden syns evidens och resultat i bättre balans och jämnare energi.

Evidensläge (B).

  • Aktivitetsbalans och funktion: OT-baserade upplägg visar förbättring i aktivitetsbalans och självskattad funktion vid stress/utmattningsproblematik; effekten förstärks när OT kombineras med KBT/ACT.
  • Arbetsliv: WHO och svenska myndigheter rekommenderar organisatoriska åtgärder + individstöd (planering, återhämtning, chefstöd). OT-verktyg operationaliserar dessa råd i vardagens beslut (pausdesign, fokusblock, belastningskurvor).
  • Sömn och dygnsrytm: OT-struktur (rutiner, stimuli, screentider) stödjer implementering av KBT-I-principer.

Format (hur vi använder OT).

  • Individ: aktivitetsprofil, energi-/aktivitetsbudget, veckoplan för återhämtning, fokusblock (25–50 min), mikropauser (2–5 min), “låg-bandbreddsövningar” vid hjärntrötthet.
  • Grupp/organisation: workshops där teamet designar gemensamma pausrutiner, möteshygien, störningsfria block och tydliga ”off-hours”-ramar.
  • Digital/on-demand: mallar (energi-budget, planeringskanvas), påminnelser och korta check-ins.

Begränsningar och anpassningar.

  • UMS (tidig fas): pacing (mycket låga doser, tät återhämtning), successiv upptrappning; undvika kognitiv överbelastning.
  • Organisation: varaktig effekt kräver ledningsstöd och OSA-åtgärder; individuella OT-verktyg räcker inte om bemanning/krav är orimliga.

Referenser – Arbetsterapi/aktivitetsbalans (fulla länkar)

WHO – Guidelines on mental health at work (2022)
https://www.who.int/publications/i/item/9789240053052

Arbetsmiljöverket – Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) – fulltext
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf

Folkhälsomyndigheten – Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet (rapport, fulltext)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/decaa61b169e4d5689acf11662abce5b/forebygga-psykisk-ohalsa-arbetslivet.pdf

MOHO (Model of Human Occupation) – University of Illinois at Chicago
https://www.moho.uic.edu/

COPM – Canadian Occupational Performance Measure (instrument)
https://www.thecopm.ca/

1177 Vårdguiden – Om stress/utmattning och vardagsstrategier
https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/halsa-och-livsstil/stress/

3.6 Evidens och resultat – Identifiering av tidiga tecken på stress och ohälsa

Vad det är.
Tidiga tecken handlar om att upptäcka varningssignaler innan belastningen passerar hållbar nivå. Det kan röra sömn (insomning, uppvaknanden), ökad irritabilitet, “dimma”/koncentrationssvårigheter, somatiska symtom (huvudvärk, magbesvär), minskad återhämtningseffekt och ökande undvikandebeteende. Vi etablerar personliga indikatorer och en enkel åtgärdstrappa (vad gör jag, när kontaktar jag chef/HR/vården).

Varför det fungerar.
Evidens och riktlinjer betonar tidig upptäckt och åtgärd i arbetslivet: ju tidigare intervention, desto lägre risk för sjukskrivning och desto snabbare återhämtning. På individnivå stödjer det adherence till program (sömn, pauser, prioritering). På organisationsnivå möjliggör det riskbedömning enligt OSA och förebyggande anpassningar.

Syftet är att fånga upp signaler i tid så att evidens och resultat inte urholkas av återkommande överbelastning.

Evidensläge (B–A).

  • Arbetsliv: WHO:s riktlinjer och svenska myndigheter rekommenderar systematisk identifiering av risker (arbetsbelastning, arbetstid, kontroll, stöd) samt chefsträning i att fånga tidiga signaler.
  • Depression/ångest: NICE betonar återfallsförebyggande och planerade uppföljningar – strukturer som vi översätter till arbets- och vardagsrutiner.
  • UMS/stressrehab: svenska kunskapsunderlag beskriver vanliga prodromalsymtom (sömn, kognition, återhämtningsbrist) och vikten av tidig pacing.

Format (hur vi identifierar och agerar).

  • Individ: personliga tecken-listor (3–5 indikatorer), veckovis självmonitorering (1–2 frågor), definierad åtgärdstrappa (”nivå 1: självreglering; nivå 2: chef/HR; nivå 3: vård/1177”).
  • Grupp/organisation: check-ins i team (kort, 3–5 min), enkel risk-/resurssnabbkoll per kvartal, chefstöd för dialog utan skuld.
  • Digital/on-demand: micro-checkins och notiser kopplade till planerade återhämtningsfönster.

Begränsningar och anpassningar.

  • Ej screening för diagnos: verktyget ersätter inte medicinsk bedömning.
  • Integritet: i B2B används aggregerade data; ingen individdetalj delas utan samtycke.
  • Akuta tillstånd: suicidtankar, svår depression/ångest, psykos, traumaexponering → omedelbar hänvisning till vård/1177.

Referenser 

WHO – Guidelines on mental health at work (2022)
https://www.who.int/publications/i/item/9789240053052

Arbetsmiljöverket – Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) – fulltext
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf

Folkhälsomyndigheten – Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet (rapport, fulltext)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/decaa61b169e4d5689acf11662abce5b/forebygga-psykisk-ohalsa-arbetslivet.pdf

NICE – Depression in adults: treatment and management (NG222)
https://www.nice.org.uk/guidance/ng222

1177 Vårdguiden – Utmattningssyndrom: symtom och råd
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/utmattningssyndrom/

4.1 Evidens och resultat – Stressprevention i arbetslivet (HR/ledning/chefer)

Problemprofil (arbetsplatsen som risk– och skyddsmiljö).
Stress i arbetslivet uppstår när krav, kontroll och stöd hamnar i obalans – förstärkt av bemanning, arbetstid, kultur och otydliga roller. Chefers förmåga att sätta ramar för belastning och återhämtning är avgörande. Svensk rätt (OSA 2015:4) kräver att arbetsgivare systematiskt förebygger organisatoriska och sociala risker. Arbetsmiljöverket+1

Rekommenderad metodmix (organisation + individ).

  • Organisatoriska åtgärder: riskbedömning, arbetsbelastning/planering, återhämtningsrutiner, tydliga roller och socialt stöd.
  • Chefsträning: tidiga tecken, dialog om belastning, prioritering, normer för tillgänglighet.
  • Individinsatser: KBT/ACT för stressreglering, sömn (CBT-I-principer), arbetsterapeutisk aktivitetsbalans; DBT-färdigheter vid hög affektintensitet/krislägen.
    Denna kombination överensstämmer med både svenska kunskapsöversikter och internationella riktlinjer. Folkhälsomyndigheten+1

    Kombinationen av organisatoriska åtgärder och individverktyg ger evidens och resultat som håller över tid.

Evidens (sammanfattning).

  • Svensk översikt: Folkhälsomyndigheten visar att insatser på både organisations- och individnivå kan ge kort- och långsiktiga effekter på psykisk ohälsa i arbetslivet. Folkhälsomyndigheten
  • Internationella riktlinjer (WHO 2022): rekommenderar organisatoriska interventioner, chefsträning, arbetstagarskolning, individinsatser och stöd för återgång i arbete. Världshälsoorganisationen+1
  • Cochrane: kognitiv-beteendeinriktad träning och avslappning minskar stress (måttlig effekt); evidensen stödjer strukturerade, manualbaserade upplägg. cochranelibrary.com+1
  • Depression/ångest (relevans i arbetslivet): NICE rekommenderar psykologiska metoder (t.ex. KBT/ACT-närliggande) vid vuxendepression och GAD; prevention/återfallshantering kopplas till uppföljning och arbetsfunktion. NICE+1

Exempel på upplägg (12 veckor, HR/ledning/chefer).

  • Vecka 1–4 – Grund: OSA-riskbedömning, kartläggning av arbetsbelastning och rolltydlighet; chefsträning i tidiga tecken, prioritering och återhämtningsfönster; start av team-rutiner (fokusblock, mikropauser, möteshygien). Arbetsmiljöverket
  • Vecka 5–8 – Implementering: KBT/ACT-baserade verktyg för stressreglering och sömn; arbetsterapeutiska tekniker för aktivitetsbalans och schemalagd återhämtning; krisfärdigheter (DBT) för högriskperioder. Folkhälsomyndigheten+1
  • Vecka 9–12 – Konsolidering: justering av bemanning/planering utifrån data; normer för tillgänglighet; ledningsbeslut om permanenta rutiner; plan för RTW-stöd där det behövs. Världshälsoorganisationen

Mätning (före–efter–uppföljning 30/60/90).

  • Primärt: PSS-10 (stress), PHQ-9 (nedstämdhet), GAD-7 (ångest), ISI (sömn).
  • Arbetsnära: upplevd belastning/kontroll, korttidsfrånvaro (aggregerat), ev. RTW-status.
  • Tolkning: andel med ≥20–30 % förbättring; bibehållande vid 60–90 dagar; kommentar om begränsningar (ej kausal tolkning utan kontrollgrupp).
    Denna mix speglar rekommendationer i svenska och internationella riktlinjer. Folkhälsomyndigheten+1

Begränsningar och villkor för effekt.
Effekt av stressprevention påverkas av strukturförändringar (arbetsbelastning, scheman), ledningsstöd och kultur. Individinsatser får störst genomslag när de kombineras med organisatoriska åtgärder och chefers aktiva uppföljning – vilket OSA och WHO betonar. Arbetsmiljöverket+1

Referenser – fulla länkar

Arbetsmiljöverket – Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), fulltext (PDF)
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf

Folkhälsomyndigheten – Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet (översikt + PDF)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/a/att-forebygga-psykisk-ohalsa-i-arbetslivet/
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/decaa61b169e4d5689acf11662abce5b/forebygga-psykisk-ohalsa-arbetslivet.pdf

WHO – Guidelines on mental health at work (2022)
https://www.who.int/publications/i/item/9789240053052
Policy brief (WHO/ILO): https://www.who.int/publications/i/item/9789240057944

Cochrane – Preventing occupational stress in healthcare workers (2015)
https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD002892.pub5/full
Uppdaterad Cochrane (2023, healthcare workers)
https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD002892.pub6/full

NICE – Depression in adults: treatment and management (NG222, 2022)
https://www.nice.org.uk/guidance/ng222
Rekommendationer (kapitelöversikt): https://www.nice.org.uk/guidance/ng222/chapter/recommendations

4.2 Evidens och resultat – Stressrehabilitering och utmattningssyndrom (UMS)

Problemprofil.
UMS kännetecknas av långvarig stressbelastning med uttalad mental/fysisk uttröttbarhet, kognitiva svårigheter (minne/koncentration), sömnstörning och nedsatt funktionsförmåga. Svenskt kunskapsstöd beskriver ofta lång återhämtning, gradvis arbetsåtergång och behov av tydlig aktivitetsbalans/pacing. 1177 sammanfattar kärnsymtom och förlopp på ett allmäntillgängligt sätt. SBU+1

Rekommenderad metodmix (praktiskt arbetssätt).

  • Bas: aktivitetsbalans och pacing (arbetsterapeutiska tekniker), stabila sömnrutiner, mikropauser och tydliga gränser i vardagen/arbetsdagen.
  • KBT/ACT: beteendeaktivering, stegvis ökning av meningsfulla aktiviteter, kognitiva strategier/defusion och värderingsstyrt handlande.
  • DBT-färdigheter: enkel känsloreglering/stresstolerans vid affektintensitet och toppbelastning.
  • Schemafokus (vid återkommande mönster): obarmhärtiga krav/överansvar som driver återfall.
  • Arbetsplatsen: OSA-åtgärder (arbetsbelastning, arbetstid, stöd) + planerad, gradvis RTW med chef/HR. Den kombinationen – individ + organisation – stöds av svenska och internationella riktlinjer. Folkhälsomyndigheten+2Arbetsmiljöverket+2

    Med pacing, sömn och gradvis stegring kan evidens och resultat uppnås utan att trycka på för hårt för tidigt

Evidens (sammanfattning och försiktighetsprincip).

  • Diagnos och sjukskrivning: Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd beskriver ramar för sjukskrivning och återgång, inklusive längre tid vid kvarstående kognitiva svårigheter. SITENAME
  • Behandling: SBU konstaterar att systematiska översikter av hög kvalitet är få/heterogena för psykologisk behandling vid UMS; därför rekommenderas ett försiktigt, funktionsfokuserat upplägg med pacing, sömn och gradvis stegring – ofta i kombination med KBT/ACT-komponenter. SBU+1
  • Arbetsliv & prevention: FHM och WHO stödjer organisatoriska åtgärder, chefsträning och individinsatser; OSA 2015:4 anger arbetsgivarens ansvar. Detta är centralt då återgång påverkas av krav/kontroll/stöd i arbetet. Folkhälsomyndigheten+2Världshälsoorganisationen+2

Exempel på upplägg (12–16 veckor, vuxna i arbetslivet).

  • Fas 1 (veckor 1–4): Stabilisering & pacing. Sömn (CBT-I-principer light), energi-/aktivitetsbudget, mikropauser, basal KBT/ACT (beteendeaktivering mycket låg dos), DBT-akutfärdigheter; mål = sänka överbelastning, få återhämtningskänning.
  • Fas 2 (veckor 5–8): Stegvis upptrappning. Öka aktivitet 5–10 %/vecka utifrån symtomrespons, börja arbetsträning/lätta arbetsuppgifter; schemafokus om ”obarmhärtiga krav/överansvar” dominerar; chefsdialog om OSA-justeringar.
  • Fas 3 (veckor 9–12/16): Konsolidering & RTW. Förankra rutiner (sömn, pauser, fokusblock), successivt ansvarstagande, återfallspreventionsplan (tidiga tecken + åtgärdstrappa), uppföljning vid 30/60/90 dagar.

Mätning (före–efter–uppföljning).

  • Primärt: KEDS eller SMBQ; komplettera med PSS-10 och ISI.
  • Sekundärt: egenrapporterad energi/återhämtning, arbetstidsgrad, RTW-status (när relevant).
  • Tolkning: meningsfull förbättring definieras som ≥20–30 % på primärt mått; beakta naturliga variationer och säsong. FHM betonar att både individ- och organisationsnivå påverkar utfallet. Folkhälsomyndigheten

Begränsningar och hänsyn.

  • Tidiga faser: undvik hård kognitiv belastning och för snabb aktivitetsskalning; pacing först.
  • Komorbiditet: vid svår depression, suicidrisk, psykos, svår PTSD, aktivt substansbruk → vård/1177.
  • Evidensläge: heterogent för ”ren” UMS-behandling; därför prioriteras funktion, vardagsrutiner och arbetsmiljöåtgärder innan högre kognitiva krav. SBU

Referenser – fulla länkar

Socialstyrelsen – Försäkringsmedicinskt beslutsstöd: Utmattningssyndrom
https://forsakringsmedicin.socialstyrelsen.se/beslutsstod-for-diagnoser/diagnoser/psykisk-sjukdom/utmattningssyndrom/

SBU – Psykologisk behandling vid utmattningssyndrom (Upplysningstjänsten, 2023)
https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/psykologisk-behandling-vid-utmattningssyndrom/
Direktläsning (SBU-webbvisning): https://www.sbu.se/pubreader/pdfview/display/98827?browserprint=1&lang=sv

1177 Vårdguiden – Utmattningssyndrom: symtom, råd och stöd
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/utmattningssyndrom/

Folkhälsomyndigheten – Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet (2021)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/a/att-forebygga-psykisk-ohalsa-i-arbetslivet/
PDF: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/decaa61b169e4d5689acf11662abce5b/forebygga-psykisk-ohalsa-arbetslivet.pdf

Arbetsmiljöverket – OSA AFS 2015:4 (fulltext, PDF)
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf

WHO – Guidelines on mental health at work (2022)
https://www.who.int/publications/i/item/9789240053052

Internetmedicin – Utmattningssyndrom (uppdaterad 2024)
https://www.internetmedicin.se/psykiatri/utmattningssyndrom

4.3 Evidens och resultat – Lätt–måttlig ångest och nedstämdhet (vuxna i arbetslivet)

Problemprofil.
I arbetslivet visar lätt–måttlig ångest och nedstämdhet sig ofta som oro, grubbel, undvikande, sömnstörning, minskad energi och sänkt arbetsförmåga. Förlängd belastning utan återhämtning kan förstärka symtomen och riskera sjukskrivning. Evidens stöder kortare, strukturerade psykologiska insatser som fokuserar på beteendeförändring och värderingsstyrt agerande i vardag och arbete.

Planen gör att evidens och resultat blir synliga i vardagen: mindre undvikande, mer handling och bättre sömn.

Rekommenderad metodmix (praktiskt arbetssätt).

  • KBT (förstahandsinsats): beteendeaktivering (BA) vid nedstämdhet; kognitiva strategier; exponering/oro-hantering vid ångest; sömnprinciper (CBT-I-komponenter).
  • ACT: psykologisk flexibilitet, värderingsstyrt handlande och defusion för att minska undvikande/överdrivet kontrollbeteende.
  • DBT-färdigheter (tillägg vid hög affekt): snabbverktyg för känsloreglering/stresstolerans.
  • Arbetsterapeutiska tekniker: aktivitetsbalans, mikropauser, möteshygien, fokusblock.
  • Tidiga tecken: personliga indikatorer + åtgärdstrappa (självreglering → chef/HR → vård/1177).

Evidens (sammanfattning).

Exempel på upplägg (8–10 veckor, vuxna i arbete).

  • Vecka 1–2 (kartläggning & mål): symtom, funktion, värderingar; BASPLAN (sömn, rörelse, återhämtning); start BA eller exponering beroende på profil.
  • Vecka 3–6 (färdigheter): KBT-verktyg (BA/exponering, kognitiva strategier), ACT-övningar (värderingskompass, defusion), DBT-snabbverktyg vid hög affekt; OT-rutiner i kalendern (fokusblock, pauser).
  • Vecka 7–8/10 (konsolidering): återfallsprevention med ”tidiga tecken + åtgärdstrappa”; arbetsdialog (chef/HR) om rimlig belastning och möteshygien; plan för fortsatt egenvård.

Mätning (före–efter–uppföljning 30/60/90 dagar).

  • Primärt: PHQ-9 (depression), GAD-7 (ångest).
  • Sekundärt: PSS-10 (stress), ISI (sömn), egenrapporterad energi/återhämtning; ev. WSAS (funktionspåverkan) i vissa upplägg.
  • Tolkning: andel med ≥20–30 % förbättring från baseline; bibehållande vid 60–90 dagar; kommentar om begränsningar (ej kausal slutsats utan kontrollgrupp).

Begränsningar och hänsyn.

Instrument (översiktslänkar).

4.4 Sömn & dygnsrytm (beteendeinriktat)

Problemprofil.
Sömnproblem vid stress visar sig ofta som insomningssvårigheter, uppvaknanden, orolig sömn och ”trött men uppskruvad”-känsla. Beteendemönster (skärmtid sent, oregelbundna tider, kaffe sent) och kognitiva faktorer (oro/grubbel) upprätthåller sömnstörningen. Internationella riktlinjer rekommenderar beteende- och psykologiska insatser som förstahandsval vid kronisk insomni (CBT-I). jcsm.aasm.org+1

När rutinerna följs systematiskt syns evidens och resultat i förbättrad ISI och jämnare dagsenergi.

Rekommenderad metodmix (praktiskt arbetssätt).

  • CBT-I-komponenter: stimuluskontroll (säng = sömn), sömnrestriktion/komprimering, konsekvent uppstigning, hantering av vila/nap, sömnhygien. PubMed
  • ACT-stöd vid oro: defusion/acceptans för att minska ”kampen mot sömnen” och kvällsgrubbel.
  • Arbetsterapeutiska rutiner: kvällslandning, ljus/dagsljus, rörelse dagtid, skärmfasta, miljöfaktorer (mörkt, svalt, tyst). 1177+1
  • Tidiga tecken: egen checklista (2–3 indikatorer) + snabb åtgärdsplan.

Evidens (sammanfattning).

  • AASM 2021: CBT-I (sömnstimuluskontroll, sömnrestriktion, avslappning, kognitiva strategier) rekommenderas för vuxna med kronisk insomni; flera komponenter med starkt/konst. stöd. jcsm.aasm.org+1
  • Översikter/introduktioner: CBT-I är flermodulär, ges ofta under 6–8 sessioner och har god långtidseffekt jämfört med läkemedel. PMC
  • Svenska råd för allmänheten: 1177 beskriver beteendevanor som stödjer sömn (rutiner, miljö, koffein/alkohol). 1177+1

Exempel på upplägg (6–8 veckor).
Vecka 1–2: bedömning, sömndagbok, mål; start stimuluskontroll + konsekvent uppstigning.
Vecka 3–4: sömnrestriktion/komprimering, sömnhygien; ACT-övningar mot kvällsoro.
Vecka 5–6: finjustering (övervakning av trötthet, nap-policy), kvällslandning och stressreglering.
Vecka 7–8: konsolidering, återfallsprevention, ”tidiga tecken” + åtgärdstrappa.

Mätning.
Primärt: ISI (Insomnia Severity Index). Sekundärt: dagsömnighet/energi (Likert), PSS-10 (stress). Uppföljning 30/60/90 dagar.

Begränsningar.
Misstänkt sömnapné, RLS, narkolepsi, bipolär sjukdom, svår depression/suicidrisk → vård/1177. Våra program är utbildnings- och förändringsinsatser.

Referenser – fulla länkar

AASM Clinical Practice Guideline (2021): https://jcsm.aasm.org/doi/10.5664/jcsm.8986 jcsm.aasm.org

PubMed-sammanfattning AASM 2021 (komponenter): https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33164742/ PubMed

CBT-I primer (öppen tillgång): https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10002474/ PMC

1177 – Sömnsvårigheter: https://www.1177.se/liv–halsa/stresshantering-och-somn/somnsvarigheter/ 1177

1177 – Sömnskola: https://www.1177.se/Vasterbotten/liv–halsa/stresshantering-och-somn/somnskola/ 1177

Cochrane (klassisk översikt, CBT-inslag): https://www.cochranelibrary.com/doi/10.1002/14651858.CD003161/full cochranelibrary.com

4.5 Återgång i arbete (RTW)

Problemprofil.
Vid stressrelaterad ohälsa, ångest eller nedstämdhet blir RTW ofta en utdragen process. Svenska regelverk kräver arbetsanpassning och planerad rehabilitering; OSA 2015:4 tydliggör arbetsgivarens ansvar för arbetsbelastning, arbetstid och socialt stöd. Internationella riktlinjer betonar kombinationen av arbetsplatsåtgärder och behandlingsinsatser. Arbetsmiljöverket+1
Aktuell svensk rapportering visar samtidigt att RTW efter psykisk ohälsa fortsatt är utmanande, vilket understryker behovet av strukturerad samverkan (arbetsgivare–vård–myndighet). Försäkringskassan

En arbetsplatsinriktad plan tillsammans med individverktyg ger evidens och resultat i form av hållbar RTW.

Rekommenderad metodmix (praktiskt arbetssätt).

  • Work-focused KBT/ACT: fokus på hinder i arbetet, gradvis exponering för arbetsuppgifter, problemlösning, gränssättning, återhämtningsfönster. BMJ Open Empress+1
  • Arbetsplatsåtgärder: tydlig roll/uppgiftslista, rimlig takt/bemanning, flexibla tider, störningsfria fokusblock, chefstöd. Arbetsmiljöverket
  • Stegvis RTW-plan: deltid → successiv upptrappning; regelbundna trepartsmöten (medarbetare–chef/HR–stöd). Världshälsoorganisationen
  • Koordinering & dokumentation: kort RTW-journal (mål, delmål, indikatorer), uppföljning 30/60/90 dagar.
  • Kompletterande färdigheter: DBT-baserad stresstolerans för toppar/kriser; OT-verktyg för aktivitetsbalans.

Evidens (sammanfattning).

  • Cochrane 2020 (depression): kombinationen arbetsplatsinriktad insats + klinisk behandling minskar sjukfrånvarodagar under första året (jämfört med enbart klinisk). PMC
  • Work-focused KBT (OE/MJ, RCT/observationsstudier): visar fördelar för RTW jämfört med generisk KBT, särskilt vid lång sjukskrivning. Evidens växer men varierar i effektstorlek och metodkvalitet. BMJ Open Empress+1
  • Riktlinjer (WHO 2022): rekommenderar RTW-program som kombinerar arbetsanpassning med pågående behandling och uppföljning. Världshälsoorganisationen+1

Exempel på RTW-upplägg (10–12 veckor).

  • Vecka 1–2: mål & hinderkarta, OSA-åtgärder, start work-focused KBT/ACT (värderad riktning, gränssättning, problemlösning).
  • Vecka 3–6: gradvis upptrappning (t.ex. 25 → 50 → 75 %), störningsfria block, möteshygien; DBT-krisfärdigheter vid toppar.
  • Vecka 7–10/12: konsolidering, ansvar/uppgiftsbredd ökar, återfallspreventionsplan (tidiga tecken + åtgärdstrappa), 60/90-dagarsuppföljning.

Mätning.
Primärt: RTW-status, deltid/heltid, hållbar RTW (t.ex. ≥4–8 veckor utan återfall). Sekundärt: korttidsfrånvaro, självskattad arbetsförmåga, PHQ-9/GAD-7/PSS-10.
Tolkning: förbättring definieras som upptrappad arbetstid + minskad frånvaro, i linje med WHO/Cochrane. Världshälsoorganisationen+1

Begränsningar och villkor för effekt.
Effekten minskar om arbetsplatsfaktorer (bemanning, rolloklarhet, kultur) lämnas oförändrade. RTW kräver arbetsgivarengagemang, tydlig plan och tät uppföljning – inte enbart individinsats. Arbetsmiljöverket

Referenser – fulla länkar

Programformat och implementation (hur vi arbetar)

Översikt.
Våra insatser levereras i tre spår som kan kombineras: individnivå, grupp/organisation och digitalt/hybrid (on-demand). Allt är manualiserat, mätbart (baseline → avslut → 30/60/90 dagar) och anpassat till arbetslivets krav samt OSA-ramverket (arbetsbelastning, arbetstid, socialt stöd).

Vi visar evidens och resultat som förändring (Δ) och andel med meningsfull förbättring

5.1 Individnivå (vuxna i arbetslivet)

  • Start & triage: mål, förväntningar, scope-kontroll (ej hälso- och sjukvård), riskfrågor, instrument (PSS-10, PHQ-9, GAD-7, ISI; KEDS/SMBQ vid UMS).
  • Upplägg: 6–10 strukturerade sessioner (KBT/ACT som bas), med OT-verktyg för aktivitetsbalans och DBT-färdigheter vid affektintensitet. Vid UMS: pacing och sömn först; gradvis stegring.
  • Hemuppgifter: beteendeaktivering/exponering (vid behov), värderad riktning, sömnprinciper (CBT-I), mikropauser och fokusblock.
  • Mätning: baseline → avslut → 30/60/90 dagar; Δ-värden och andel med ≥20–30 % förbättring på primärskala.

5.2 Grupp/organisation (HR, chefer, medarbetare)

  • Förarbete: OSA-inriktad riskgenomgång (bemanning, arbetstid, rolltydlighet), tydliga normer (tillgänglighet, möteshygien).
  • Genomförande: workshopserie (KBT/ACT-färdigheter, sömn, OT-rutiner för återhämtning), chefsträning i tidiga tecken och dialog om belastning/prioritering. DBT-krisfärdigheter introduceras för toppar/konflikter.
  • Mätning & etik: endast aggregerad rapportering (minimistorlek/k-anonymitet). Uppföljning vid 30/60/90 dagar med justeringar.
  • Översättning till vardag: gemensamma pausrutiner, störningsfria block, tydliga uppgiftslistor, årlig OSA-uppföljning.

5.3 Digitalt/hybrid (on-demand)

  • On-demand-start: moduler i 6–8 veckor med korta videor, texttranskript, övningar och mikro-checkins.
  • Cohort-stöd vid behov: gemensam kalender, Q&A, reflektionsmöten.
  • Tillgänglighet & inkludering: neuroinkluderande design (kortare klipp, visuella planeringsstöd), pain-aware tempo (valbar intensitet), låg bandbredd möjlig.

5.4 Implementationscykel 30/60/90 (organisation)

  • 0–30 dagar: riskkartläggning (OSA), målbild, baseline, starta utbildning och rutiner (pauser, fokusblock, e-postfönster).
  • 31–60 dagar: chefsträning, fördjupade KBT/ACT-verktyg, sömnprogram, OT-balans i teamets kalender, mini-mätning.
  • 61–90 dagar: justera scheman/bemanning, permanenta normer, återfallsprevention (tidiga tecken + åtgärdstrappa), uppföljningsmätning.

5.5 Kvalitetssäkring

  • Manualiserade moduler och checklists.
  • Fackgranskning/uppdatering mot riktlinjer (Socialstyrelsen, WHO, NICE, Cochrane).
  • Avvikelse-/feedbackrutin och årlig metodöversyn.

5.6 Anpassningar & tillgänglighet

  • UMS: tydlig pacing, korta kognitiva block, ”låg-bandbreddsövningar”, sömn först.
  • Neurodivergens: steg-för-steg, visuella mallar, repetitioner, förutsägbar struktur.
  • Smärta/fatigue: energi-budget, prioriteringsramar, doseringsprinciper.
  • Arbetsformer: skift, distans, fältarbete – övningar och rutiner anpassas.

5.7 Data & integritet (GDPR)

  • Samtycke & dataminimering, tydligt ändamål och lagringstid.
  • Aggregerad B2B-rapportering, ingen individidentifiering.
  • Raderingsrätt där tillämpligt, skyddad lagring och åtkomstkontroll.

5.8 Riskhantering

  • Early-warning-protokoll i alla upplägg.
  • Röd flagg → hänvisning: suicidrisk, svår depression/ångest, psykos, bipolär episod, svår PTSD, aktivt substansbruk → 1177/vård/112 vid akuta lägen.
  • Dokumenterade hänvisningsvägar i programmaterialet.

Stödjande regelverk/översikter (fulla länkar)

6. Begränsningar, etik och hänvisning (Scope of treatment)

6.1 Vad vi erbjuder

  • Utbildnings- och förändringsprogram (ej hälso- och sjukvård): KBT/ACT-baserade färdigheter, DBT-verktyg, schemainriktade inslag, arbetsterapeutiska tekniker och tidiga tecken – anpassat för arbetsliv och vardag.
  • Rådgivning/coachning för vuxna och organisationer; ingen diagnostik, ingen medicinsk behandling.

Transparens är en förutsättning för att evidens och resultat ska tolkas korrekt i varje kontext.

6.2 Vad vi inte gör

  • Ingen klinisk diagnos eller läkemedelsbehandling.
  • Vi behandlar inte: akuta tillstånd, suicidrisk, psykos, manisk episod/bipolär sjukdom, svår depression, svår PTSD, aktivt substansbruk, svåra ätstörningar, komplex samsjuklighet.
  • Vid dessa tillstånd → vård/1177 (eller 112 vid akut fara).

6.3 När ska vården kontaktas? (exempel)

  • Omedelbart/112: suicidtankar med planer/avsikt, våldsrisk, allvarlig förvirring/psykos, akut farosituation.
  • Skyndsamt via 1177/vårdcentral/psykiatri: snabb försämring av depression/ångest, sömnbrist med risk, misstänkt bipolär episod, svår PTSD eller substansbruk.
  • Osäker? Ring 1177 för bedömning och vägledning.

6.4 Hänvisning och samverkan

  • Vi uppmuntrar kontakt med primärvård/psykiatri/företagshälsa när symtom eller funktionsnedsättning kräver vård.
  • Vid B2B kan vi samverka med företagshälsovård kring arbetsanpassning och RTW-planer inom OSA-ramverket.

6.5 Konfidentialitet, integritet och dataetik

  • GDPR-efterlevnad: ändamålsbegränsning, dataminimering, säker lagring, tidsbegränsad bevaring, raderingsrätt.
  • B2B-rapporter: endast aggregerade data; inga individuella uppgifter delas utan uttryckligt samtycke.

6.6 Etiska principer

  • Transparens: tydlig information om metod, evidens, begränsningar.
  • Icke-skada (primum non nocere): tempoanpassning vid UMS/kognitiv uttröttbarhet, avrådan från överbelastning.
  • Rättvisa & inkludering: neuroinkluderande och smärt-medvetna anpassningar; språk och material i tillgängliga format.
  • Intressekonflikter: redovisas öppet i utbildningsmaterial.

6.7 Juridiska ramar och riktlinjer (fulla länkar)

7. Evidens och resultat – Transparens om resultat

Syfte.
Det här kapitlet beskriver hur vi samlar in, beräknar och visar resultat. Målet är att ge beslutsfattare (HR, chefer, ledning) och privatpersoner en rättvisande bild av vad våra program kan och inte kan säga – utan att göra kausala löften.

Vi presenterar evidens och resultat som kvalitetsuppföljning, inte som kausala löften.

7.1 Våra principer för rapportering

  • Relevans före retorik: vi visar endast mått som har direkt bäring på vardag och arbete (stress, sömn, funktion, frånvaro/RTW där relevant).
  • Förändring över tid: baseline → avslut → uppföljning 30/60/90 dagar.
  • Aggregering i B2B: vi rapporterar endast på gruppnivå (k-anonymitet) och aldrig identifierbara individdata.
  • Öppen metodruta: varje rapport innehåller mått, tidslinje, population, bortfall, begränsningar.
  • Inga kausala anspråk: utan kontrollgrupp kan vi inte tillskriva all förändring en enskild komponent.

7.2 Vad vi redovisar (indikatorer)

Primära mått

  • PSS-10 (upplevd stress)
  • KEDS/SMBQ (utmattning; vid UMS)
  • PHQ-9 (depression)
  • GAD-7 (ångest)
  • ISI (insomni/sömn)

Sekundära mått

  • Egenrapporterad energi/återhämtning (0–10)
  • Upplevd arbetsbelastning/kontroll (kort standardiserat itembatteri)
  • Korttidsfrånvaro (aggregerad; när kunden kan lämna dessa uppgifter)
  • RTW-status (deltid/heltid, hållbar RTW) i uppdrag där det är relevant

7.3 Hur vi beräknar

  • Förändring (Δ): medelvärdesförändring från baseline till avslut, och till 30/60/90 dagar.
  • Andel med meningsfull förbättring: andel deltagare som förbättras ≥20–30 % på primärt mått.
  • Hållbarhet: bibehållen eller ytterligare förbättring vid 60/90 dagar.
  • Bortfall: vi redovisar andel saknade uppföljningar och gör ingen imputering i standardrapporter.
  • Undergrupper (vid tillräcklig storlek): t.ex. chefer/medarbetare, skift/dag, avdelningar – endast när anonymitet kan garanteras.

7.4 Visualisering (hur det visas på webbsidan)

  • Figur A: linjegraf (baseline → avslut → 30/60/90) för primärt mått (t.ex. PSS-10).
  • Figur B: staplar för andel deltagare med ≥20–30 % förbättring på varje mått.
  • Tabell 1: sammanfattning per programtyp (individ, grupp, hybrid).
  • Tabell 2 (valfri): arbetsnära indikatorer (frånvaro, RTW) när kunden tillhandahåller data.
  • Metodruta (brevid varje figur): Population, N, mått, tidslinje, bortfall, tolkning, begränsningar.

Exempel på webbtext under figuren
”I denna kohort (N = [antal]) minskade PSS-10 i snitt med [X] % från baseline till avslut. [Y] % uppnådde ≥20 % förbättring. Vid 60-dagarsuppföljning bibehöll [Z] % förbättringen. Resultaten är aggregerade och utan kontrollgrupp; tolkas som kvalitetsuppföljning, inte evidens för kausal effekt.”

7.5 Kvalitet och begränsningar (som alltid anges)

  • Urval/bias: deltagare som väljer program kan skilja sig från populationen; jämförelser med kliniska RCT:er är därför inte giltiga.
  • Samtidiga åtgärder: organisationen kan ha infört andra förbättringar (bemanning, schema) som påverkar utfallet.
  • Mätfel: självskattningar påverkas av förväntan och säsong; därför kompletterar vi med arbetsnära indikatorer när det är möjligt.
  • Små grupper: vi publicerar inga staplar/linjer när N är för litet (risk för identifikation och statistisk slump).
  • Generaliserbarhet: resultat gäller för aktuell kontext och period – vi gör inga löften om effekt i andra miljöer.

7.6 Publiceringsrutin (uppdateringar på sidan)

  • Uppdateringsfrekvens: kvartalsvis sammanfattning (Q1, Q2, Q3, Q4).
  • Förändringslogg: varje uppdatering dateras och beskriver om mått eller metoder ändrats.
  • Arkiv: tidigare kvartal ligger kvar för transparens.

7.7 Dataetik och integritet (GDPR)

  • Samtycke & ändamål: vi samlar bara in data för uppföljning och kvalitetsutveckling; syftet kommuniceras tydligt före start.
  • Dataminimering: endast nödvändiga uppgifter, säkrad lagring, tidsbegränsad bevaring, raderingsrätt där det är möjligt.
  • B2B-rapporter: endast aggregerade data; ingen individidentifiering.
  • Mer information: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) – GDPR i korthet:
    https://www.imy.se/privatperson/dataskydd/

7.8 Hur kunder kan bidra till kvaliteten

  • Komplettera med arbetsdata: frånvaro/RTW kan – i anonym form – ge starkare beslutsunderlag.
  • Konsekvent uppföljning: svara på uppföljningsenkäter 30/60/90 dagar.
  • Gemensam metodtrohet: följ överenskomna rutiner (pauser, fokusblock, möteshygien) – resultaten speglar både individ- och organisationsarbete.

7.9 Disclaimer

Disclaimer: Resultaten är kvalitetsuppföljning av utbildnings- och förändringsprogram. De ersätter inte hälso- och sjukvård och ska inte tolkas som kausala effekter. Vid misstanke om allvarlig psykisk ohälsa – kontakta 1177, vårdcentral eller vid akut fara 112.

FAQ – Evidens och resultat

Vad menar ni med evidens i stressprevention i arbetslivet?

Evidens betyder att metoderna vi använder har stöd i riktlinjer och systematiska översikter. Vi prioriterar KBT/ACT som bas, kompletterar med DBT-färdigheter, schemainslag och arbetsterapeutiska tekniker. Effekten bedöms mot validerade mått och arbetsnära indikatorer – inte enskilda tyckanden eller case.

Är KBT, ACT och DBT evidensbaserade för stress, ångest och nedstämdhet?

Ja. KBT och ACT har starkt stöd vid ångest/depression och god effekt på stressrelaterade besvär. DBT-färdigheter används som tillägg när känsloreglering och ”snabb uppvarvning” dominerar. Vi väljer metodmix efter målbild och belastningsprofil, och följer upp med standardiserade mått.
Sammanfattningsvis knyter vi evidens och resultat till metoder som KBT och ACT, med tydliga mätpunkter

Hur mäter ni resultat – och när?

Vi mäter baseline, efter avslut och vid 30/60/90 dagar. Primära mått: PSS-10 (stress), KEDS/SMBQ (utmattning), PHQ-9 (depression), GAD-7 (ångest), ISI (sömn). Sekundärt följer vi energi/återhämtning, upplevd belastning/kontroll samt – i B2B – aggregerad korttidsfrånvaro och RTW-status när det är relevant.

Vad innebär ”meningsfull förbättring” i era rapporter?

Vi redovisar förändring (Δ) och andelen deltagare som förbättras minst 20–30 % på primärt mått. Vi visar också hållbarhet vid 60/90 dagar. Resultaten tolkas som kvalitetsuppföljning av utbildnings- och förändringsprogram – inte som kausala effekter (ingen kontrollgrupp, kontext påverkar).
“I rapporterna syns evidens och resultat som både procentuell förbättring och bibehållen effekt vid 60/90 dagar.

Stödjer era upplägg utmattningssyndrom (UMS)?

Ja, men varsamt. Vi börjar med pacing, sömn och aktivitetsbalans (arbetsterapeutiska verktyg), och fasar in KBT/ACT stegvis. DBT-färdigheter används vid hög affekt. Gradvis återgång i arbete sker med chef/HR enligt OSA-principer. Vid svåra tillstånd hänvisar vi till vården.

Är detta behandling eller utbildning – och vad gör ni inte?

Våra insatser är utbildnings- och förändringsprogram, inte hälso- och sjukvård. Vi ställer inga diagnoser och ordinerar inga läkemedel. Akuta tillstånd, suicidrisk, svår depression/ångest, psykos, bipolär episod, svår PTSD eller aktivt substansbruk ska handläggas i vården/1177 (112 vid akut fara).

Hur kopplar ni individinsatser till arbetsplatsen?

Effekt håller bäst när individverktyg kombineras med organisatoriska åtgärder: rimlig arbetsbelastning, tydliga roller, pausrutiner, möteshygien och chefstöd. Därför arbetar vi alltid dubbelspårigt (individ + organisation) och följer OSA-ramverket i dialog med HR/ledning.

Vad kan vi realistiskt förvänta oss för tid till effekt?

I lätt–måttlig problematik ser många mätbar förbättring inom 6–8 veckor, förutsatt metodtrohet och rimliga arbetsvillkor. Vid UMS går det långsammare; målet är stabil återhämtning med hållbar upptrappning. Vi följer upp vid 30/60/90 dagar och justerar insatserna utifrån data.

Läs mer på webbsidan


”Läs mer om vår metod här”
”Se hur våra workshops omsätter evidens i praktiken”
”Om grundaren Björn Rudman”
”Vanliga frågor om stressprevention”

“Stressprevention för vård och omsorg”
“Stressprevention för blåljuspersonal”
“Stressprevention inom byggbranschen”
“Stressprevention inom skola”

Om artikelförfattaren

Björn

Björn Rudman är författare, föreläsare och strateg inom stress och psykisk hälsa. Med över 14 000 timmars erfarenhet av kliniskt arbete med stress, utmattning och återhämtning har han hjälpt tusentals människor att förstå och hantera psykisk ohälsa i arbetslivet. Han är författare till böckerna Det vi aldrig pratar om och Det är inte ditt fel att du är trött, där han lyfter både de personliga och organisatoriska aspekterna av stress och återhämtning. Björns arbete inom stressprevention bygger på evidensbaserade metoder som KBT, ACT och schematerapi, och han kombinerar dessa med ett strategiskt perspektiv på arbetsmiljö och ledarskap. Björn är en välkänd föreläsare inom stress och psykisk hälsa i arbetslivet. Varje år utbildar han hundratals chefer, HR-specialister och organisationer inom både privat och offentlig sektor. Hans föreläsningar är uppskattade för att vara konkreta, inspirerande och fyllda med praktiska verktyg som direkt kan användas i vardagen. Utöver sitt arbete med företag och organisationer har Björn regelbundet medverkat i tv, radio och poddar där han delar med sig av sin expertis inom stressprevention och hållbart arbetsliv. Han är en återkommande röst i samhällsdebatten och anlitas ofta som expert i media när frågor om stress, utmattningssyndrom och arbetsmiljö aktualiseras. Genom att kombinera djup klinisk erfarenhet, forskning och långvarigt praktiskt arbete erbjuder Björn Rudman en unik kompetens. Hans mission är att bidra till ett arbetsliv där människor kan prestera långsiktigt utan att gå sönder på vägen – med stressprevention och psykisk hälsa som en självklar del av organisationens strategi.

....
BOKA
Logga in

Skriv upp dig på nyhetsbrevet

… och få regelbundna uppdateringar och sammanfattningar av poddavsnitt, artiklar, filmer och speciella erbjudanden

Skriv upp dig på nyhetsbrevet

… och få regelbundna uppdateringar och sammanfattningar av poddavsnitt, artiklar, filmer och speciella erbjudanden