Utmattningsrehab som jag ser det

Jag tänkte berätta lite om hur jag jobbar med patienter som är utmattade, har varit utmattade och är på väg ur eller på väg ”tillbaka in”. Som jag ser det är det i stort sett samma saker som måste finnas på plats oavsett vart man står i processen. Ibland fungerar det förebyggande, ibland läkande och ibland som ett sätt att bryta spiralen.
Jag arbetar MYCKET med denna typ av rehabilitering och gjort det länge. Bara denna vecka som gick hade jag 25 patientbesök och höll två föreläsningar som handlade om just detta. Det gör ju att jag hittar en del ”sanningar” i själva tillståndet. Ett antal röda trådar som gäller eller fungerar för de allra flesta. Och jag tänker att jag börjar med att berätta lite om dessa.
 
1.     En utmattning är inte ditt fel. Saker har hänt och du har agerat reflexmässigt. Du har inte haft några andra möjligheter än att göra som du har gjort. Hade du fått välja hade du naturligtvis inte valt ett utmattningssyndrom. Det är alltså inte ditt fel.
2.     Du är inte lat. Tvärt om. Du har råkat ut för detta för att du varit obalanserat arbetsam, lojal och presterande samtidigt som du valt bort återhämtningen till förmån för andra eller annat. Det är i alla fall inte så jag personligen skulle definiera en lat person.
3.     Utmattningen är inget hot så du kan inte slå eller ”kämpa” dig ur den genom att öka. Det mind setet riskerar snarare att göra saker värre än det behöver vara. Utmattning återhämtar man sig ur. Man slår sig inte ur.
4.     Den gyllene ekvationen runt utmattningssyndrom är ”Belastning/Återhämtning=Resultat”. Är belastningen högre än återhämtningen går ekvationen på minus. Är återhämtningen högre än belastningen går ekvationen ut på plus. Så exakt samma sak som en gång skadade är det som läker. Så länge balansen är i fas.
 
När man har koll på dessa fyra punkter tänker jag att det finns bra förutsättningar för en framgångsrik rehabilitering. Jag och min kollega Jonathan Mathiasson jobbar inom tre domäner när det gäller rehabiliteringen. Ibland är vi på alla tre ställen samtidigt och meckar och ibland får vi ta en i taget. Det beror alldeles på personen, situationen och vilken process patienten behöver.
 
Kontroll
Första domänen vi måste titta på är kontroll. Vi måste ta reda på hur det är egentligen, vad som pågår i vardagen och livet och skapa kontroll över situationen. Här använder jag ett antal olika verktyg, bland annat en aktivitetsdagbok för att skatta energin över dagen, stressen över vardagen och för att kunna se hur mycket aktiviteter som egentligen händer. Detta är något man i regel har väldigt svårt att berätta själv rätt upp och ner eftersom det ofta känns som att man inte gör så mycket. I själva verket händer det alldeles för mycket småsaker som allt tar sin mängd energi. Och det här med många bäckar små blir aldrig tydligare än inom utmattningsrehabiliteringen. Vi tittar också på hur ”dåligt det verkligen är” och det gör vi genom ett antal olika självskattningsformulär där patienten själv får svara på frågor om trötthet, kognitiva förmågor, nedstämdhet och annat som vi bedömer viktigt att få reda på.

Under denna punkt börjar vi också skapa kontroll över återhämtningen. Det innebär rent praktiskt att du som patient får ett antal punkter att luta dig tillbaka mot för att börja med en annan form av återhämtning än den som hänt innan. Det skall nämligen inte bara återhämtas när det som passar som bäst utan varje dag och flera gånger om dagen. Då är det svårt om det inte finns någon kontroll och struktur.
 
Kunskap
Här är den punkten jag känner saknas mest inom den konventionella vården och behandlingen för utmattningssyndrom. Kunskap är helt avgörande för processen och för individen som måste veta vad man skall göra, hur man skall göra, när man skall göra, vad man måste passa sig för, hur man skall agera i olika situationer för att slippa bli sämre osv.
Här handlar det mycket också att förstå. Hur fungerar JAG och MIN hjärna i allt detta? Vart kommer mina reflexmässiga beteenden ifrån och vad är det som gör att jag inte bara kan sluta fastän jag vet att jag borde? Allt detta landar i just kunskap och hur skall man veta allt detta om ingen lärt en? Hur skall jag som terapeut kunna förvänta mig att min patient skall klara svåra beslut hemma om jag inte lärt henne? Det kan jag naturligtvis aldrig göra. Därför måste jag anta rollen och utmaningen som lärare i detta svåra.
Så tänker jag.
 
Insatser
Det sker insatser för att förbättra situationen både i punkten för kontrollen och under kunskap men det är under denna domänen det stora händer. Insatserna beror helt på individen och situationen. Är det egna reflexmässiga beteenden som skapat besvären eller är det själva sammanhangen som gjort att det varit extra svårt? Är det externa personer och situationer som skapat problematiken eller är det mer på den egna insidan? Eller är det som det brukar? ”All of the above”?
Alldeles oavsett behöver man förändra en hel del av beteendebilden. Hur gör du i olika situationer? Hur tänker hjärnan? Hur hanterar du känslorna som kommer, särskilt när de är väldigt starka och stora? Förändrar vi inte beteenden i grunden kommer sannolikt samma problem uppkomma om och om och om och om igen. För så fungerar våra hjärnor. Det spelar liksom ingen roll om det är bra eller dåligt för hjärnan så länge beslutet är lätt och enkelt att fatta. Det gör att det är lätt att halkat tillbaka i gamla mönster. Hjärnan har det helt enkelt lättare där och det tycker den är bättre. Så enkelt och primitivt fungerar det.
 
Här är mina tankar om utmattningsrehabilitering i väldigt stora penseldrag. Detta fungerar åtminstone för de patienter jag får träffa och är vetenskapligt grundat i olika terapiformer under den kognitiva terapin (KBT, DBT, ACT, Schematerapi etc.) För vissa går det relativt snabbt att komma i ordning så man klarar sig själv och för andra tar det lång tid. Den spåkulan är alltid grumlig och jag kan aldrig garantera att man blir helt bra. Det jag kan garantera mina patienter är att hon eller han åtminstone kommer bli bättre och få betydligt mycket mer kött på benen för att kunna stå själv och fortsätta sin väg framåt.
 
Så tänker jag.
Tack för att du läste. 

https://www.timecenter.se/rudmanmathiasson/

Här kan du läsa mer om hur rehabtjänsterna fungerar >>>>>