Utmattning och en hjärna som inte slutar arbeta. Det Kan vara ptsd. 

En utmattning kan ha flera olika bakomliggande orsaker. I en artikel tidigare här på websidan så skrev jag en del om NPF (adhd, add, autism) och utmattningen och hur svårt det var när hjärnan verkligen behöver vila men har inga planer på det pga t.ex. ADHD.
Exakt samma sak kan gälla PTSD. Häng med nu skall jag förklara.
 
Ett upplevt trauma (våld, överfall, olycka, övergrepp, hot, våld och hot över längre tid och liknande) kan skapa en situation i huvudet som gör att hjärnan upplever samma hot och larmar på samma sätt som den var tvungen att göra vid själva upplevelsen. Denna stressreaktion kan dels komma tillbaka om och om igen och skapa ett oerhört lidande för den drabbade.
Eftersom hjärnan går runt och är ”redo” och har förhöjd beredskap (stress) så kommer detta i allra högsta grad att påverka stressen och därmed också utmattningen. Det kan också vara så att en väldigt intensiv tankeverksamhet med full fart på insidan också kan bero på just PTSD. Att rädslan och stressen är så stark på insidan för att hjärnan förväntar sig överfall eller katastrof och är lite som ett stressat eller skrämt djur. Stissig och uppjagad liksom. Detta lägger man väldigt mycket tid på att reda i under en utredning av ADHD. Finns där trauman? Finns det möjligen andra orsaker till tempot på insidan som kan förklaras på andra sätt än att det är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?
 
Tyvärr får jag träffa en hel del patienter som har tunga utmattningar och som inte lyckas sänka belastningen (som jag skrev i tidigare artikel) för att det helt enkelt inte går. Och så börjar det framträda en bild av en händelse som individen kanske trodde var färdighanterad men där det blir väldigt tydligt att det handlar om fördröjda stressreaktioner som grundar sig i en tidigare händelse. När vi kan bekräfta att det sannolikt är så att det finns en PTSD ”in play” så att säga är jag inte rätt person längre. Jag är av uppfattningen att detta skall behandlas inom sjukvården och det är jag av flera olika orsaker.
Dels kan det ta tid att bearbeta och det är en klinisk diagnos. Du vill inte lägga pengar ur egen ficka på detta när det är något sjukvården skall kunna hjälpa dig med.
Sen är det såhär också att under en sådan här traumabehandling kan man må sämre i perioder. Det är inte ovanligt. Då kan du behöva stöd med mediciner för att bemästra ångesten, mediciner för att hindra dig glida in i en depression och liknande. Du behöver vara under sjukvårdens vingar redan för att de skall kunna ta emot dig ifall du faller. Den möjligheten har inte jag som privat aktör utan psykiatriker som jobbar hos mig.
Rätt person på rätt plats är något som jag tycker är väldigt viktigt att ha med sig.
 
Misstänker du att du kanske har PTSD, om du känner igen dig i det jag skriver och vet med dig att du varit med om hemska saker kan det vara ett första steg att göra en självskattning och sedan ta kontakt med den lokala sjukvården på vårdcentral eller hälsocentral.
Formulär: https://fbanken.se/files/273/PCL-5_med_kriterium_A_SVENSKA.pdf
(En poäng över 31 eller i vissa situationer över 23 är ansett tyda på PTSD)
 
Jag säger inte att detta är den universella lösningen eller att allt kommer fungera perfekt inom sjukvården men det är ett viktigt första steg för att komma till rätta med problematiken som inte bara försvinner.
 
Så tänker jag.
Tack för att du läste.
 
Björn Rudman